Archive for 14 september, 2010

Lunch och akutbesök, vilken dag…

14 september 2010

Ja, jösses vilken dag! Började bra med lunch med C, supergod mat och trevligt sällskap. Sedan blev det akut värre… jag har, som vissa av er säkert vet, otroligt mycket åderbråck… Dessa ska jag i januari operera bort, ja, i alla fall höger ben sedan får jag vänta lite med vänster. Om detta och alla läkarbesök jag vart på tänkte jag berätta i ett annat inlägg. Men åter till idag då! Vaknade i natt och hade fruktansvärt ont i höger ljumske, kunde inte ens vända mig i sängen men låg jag still var allt ok så jag låg still och somnade om. När jag skulle gå upp i morse gjorde det så ont att stödja på benen, fast i ljumsken då, att benet bara vek sig. Men jag kom upp och desto mer jag rörde mig desto bättre blev det. Kom till och med ut på min vanliga morgonrunda! Sedan inser jag att så fort jag inte rör mig utan sitter ner så fick jag ont… Vad sjutton är nu detta? Ja, ja ut på cykel och iväg på lunch med C. Väl färdiga med lunchen så bär benet knappt mig men jag säger inget till C (och jag tror inte du märkte något heller, C). När jag tagit så där 10 steg börjar det släppa igen. Pratar med T på vägen hem och han säger något som får mina tankar att klarna…
– Tänk om det är en blodpropp? Det låter rätt likt…
Jo, min läkare har varnat för det, sagt att jag är i stor risk… väl hemma mailar jag den svenska Vårdguiden och får svaret att jag omedelbart bör uppsöka en akutmottagning… jaha… i Bryssel… vart fasen går jag? Ringer T, har lätt panik, gråter… han är då lite mer ihopsamlad än jag och säger att jag ska ringa 1,min kära kompis E, 2, T:s sekreterare. Som tur är får jag tag i E som ber mig ta taxi till ett sjukhus nära henne och så möter hon upp mig där. Som ni säkert minns så är hon tolk och talar mer eller mindre flytande franska! Så hon förklarar läget, vi får sitta ned och vänta sådär 10 minuter sedan kommer en sjuksyster för att ta blodtryck mm sedan visas vi till ett nytt rum och 5 minuter senare dyker läkaren upp, hon meddelar att hon inte tror det är en propp men för att få helt klart i det hela så ska ultraljud också göras. Här någonstans dyker också J upp som åkte direkt till sjukhuset från skolan. Så iväg till ultraljudet, vänta max 10 minuter. Benet undersöks både fram och bak, under tiden vi är där kommer läkaren dit för att kolla lite hur det går (hmmm… är det någon som tror att en akutläkare i Sverige tagit sig till röntgen för att se hur det går?). Så tillbaka till akuten, men nu får vi vänta… sådär 40 minuter och när läkaren kommer ber hon om ursäkt att det tog tid men det hade kommit in en ambulans som hon var tvungen att prioritera (vilken akutläkare i Sverige hade bett om ursäkt?). Hur som helst så har jag, som tur var, ingen propp i benet. Troligtvis är det mina åderbråck som rör på sig och växer vilket ju inte är bra. Så nu har jag ett brev som min läkare ska ha där akutläkaren berättar vad som hänt och att jag nog bör opereras tidigare än januari.

Ja, det var min dag det! Och givetvis var inte T hemma! Nä, han befinner sig i bil på väg från Sverige hit till Bryssel… Det händer nästan alltid något när han är borta, antingen blir någon sjuk eller så går något sönder eller så.

Men jag måste säga att jag är väldigt imponerad av den belgiska akutvården, snabb och effektiv! Och jag är evigt tacksam att jag har en så snäll väninna som vänder upp o ner på hela sin eftermiddag för att hjälpa mig! Tack, snälla goa E! Det hade varit en betydligt stressigare eftermiddag utan din tolkhjälp! Jag hoppas jag kan ställa upp för dig när du behöver.

Annons