Minnen… man kan ha minnen med saker, bilder, ljud, upplevelser, ja på massor av olika sätt. För mig är minnen mycket starkt förknippat med lukt. Det kan vara T:s tröja, en får alltid sova bredvid mig när han är iväg, en som han nyss haft på sig. Innan jag somnar borrar jag in näsan i den och känner hans närvaro. Och tänk doften av barnen när de var små! Först den där underbara bebislukten, sedan solvarma barn som lekt ute en hel dag. Eller när de efter timmar i snön kommer in. Alla dessa lukter väcker minnen. Tänk att varje person kan lukta på just sitt sätt och att våra sinnen minns det!
Idag har jag lagat V:s ena par jeans, de var med hit ner från Sverige tidigare i veckan, och när jag sitter där och syr så inser jag att de luktar V! Och plötsligt saknar jag min mellanson så det gör lite ont…
28 september 2011 kl. 14:21 |
Saknad gör ont. Det tyder på att vi är mänskliga….
28 september 2011 kl. 14:27 |
Så sant! Ibland är det tungt att bo 150 mil och fyra länder bort!