För ett år sedan bodde jag fortfarande i Bryssel och hade just i dagarna flugit till Sverige med T för att leta hus.
Och att vi sedan lyckades hitta det perfekta huset och skriva kontrakt innan vi for hem var väl inget vi direkt räknat med men i alla fall hoppats på!
Och så blev det ju! Nu bor vi i det fina huset sedan nio månader och trivs.
Men visst saknar jag Bryssel, den staden kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.
Saknar vårt liv där och alla mina fina vänner.
Bild från när vi var i Bryssel i våras.
To Brussels and beyond! - Livet går vidare 
27 juni 2013 kl. 10:34 |
Hur länge bodde ni i Bryssel? Man får se det som att saknaden innebär att man haft det bra i livet. Om man inte saknade alls så kanske det var en liten plump i protokollet :)
27 juni 2013 kl. 11:18 |
För min och J:s del blev det tre år och två månader och för T blev det tre år och fyra månader. Och visst är det så: man saknar det som var bra! Vårt liv där var enkelt att leva och jag älskade att bo mitt i stan! Jag tror saknaden blir större för att det högst trolig blir så att vi aldrig bor där igen. När vi lämnade Sverige visste vi ju att vi förr eller senare skulle hit igen och då blir det inte saknad på samma sätt.
27 juni 2013 kl. 16:38 |
Jag förstår det.
Att sakna är rikedom, det bevisar bara att man levt och känt.
SÅ det är bra.
Ni åker ju tillbaka ibland också.
Nu får vi väl se om ni ger er ut i världen igen.
27 juni 2013 kl. 16:41 |
Så sant! Och vem vet vart och när det bär av igen! Är med på det mesta utom Kina!
27 juni 2013 kl. 21:09 |
Och här sitter jag och lyssnar på mina barn som pratar engelska med vår nya mexikanska granne och inser hur mycket jag kommer att sakna det… Tio dagar till… Det känns lite lätt surrealistiskt på något sätt.
27 juni 2013 kl. 21:21 |
Minns så väl de där sista dagarna som kändes helt konstigt märkliga.Allt jag gjorde och såg kändes i magen liksom. Att jag aldrig mer skulle gå där, äta på den där restaurangen, cykla på den där gatan och träffa de där vännerna.
Och nu, nio månader senare, känns de där åren som en enda lång semester som vi kom hem ifrån och har trevliga minnen från. Helt knasigt.
Men även ni lär fixa det!
29 juni 2013 kl. 8:00 |
Varför inte Kina? Du milde, vad jag kommer att sakna Shanghai!!
29 juni 2013 kl. 13:41 |
Det är inte Kina i sig utan att maken i så fall skulle veckopendla med flyg till kontoret som ligger ca 2 timmar från Shanghai i en håla med några miljoner boende och enbart fabriker. Man kan inte bo där utan vi skulle i så fall bo i Shanghai och ett sådant liv vill vi inte leva.
01 juli 2013 kl. 11:31 |
Hej!
Hittade hit via Annika i Restons blogg. Och måste säga att jag fascineras av de hus ni köpt, vilken historia de väggarna rymmer. Häftigt!
Hoppas ni får en härlig sommar och jag hittar säkert till din blogg igen.
Nettan
01 juli 2013 kl. 12:30 |
Ja, det är ett unikt område och hus! Vi stortrivs i huset och i den svenska sommaren här i Strängnäs, det är helt klart en sommarstad. Vintern var betydligt tristare…
Och välkommen hit! Jag hoppas verkligen du kikar in igen!