Nu haver jag haspat

När T åker iväg och jag blir själv på dagar nätterna slår min mörkräddhet till. Och min rädsla för inbrott som i och för sig kan vara lite befogad efter vad som hände i Bryssel.

008

Så jag låser in mig. Rejält.
Först så är, givetvis och alltid, båda våra entrédörrar där nere låsta, en mot gatan och en mot gården.
Sedan låser jag dörren in i lägenheten när man kommer upp för trappen.
I hallen går dörren upp till vinden och den låser jag också.
Och för säkerhets skull låser jag även dörren mellan hallen och resten av vår våning.

Just in case!

Annonser

6 svar to “Nu haver jag haspat”

  1. Annika Says:

    JAG är precis som du!! kan relatera till allt. Blir mnörkrädd som bara den då P åker iväg. Men jag har ju haft K här hittills, men i höst vet jag att P ska på resa, och jag oroar mig redan. haha!!
    Jag har en golfklubba vid sängen också, fniss.
    USCH, det är inte kul det här, jag vet hur du känner…

  2. Asa Says:

    Jag trodde att det bara var jag som var en sadan hare! Kollar alla dörrar fem ganger och lägger telefonen vid sängen och, ja gud vad jag joxar. Ljuset kan man ocksa lata vara tänt i halva huset; da ser det ocksa ut som om alla är hemma (och uppe halva natten). Sist maken var bortrest hade de brutit sig in i grannhuset! Tack och lov fick jag reda pa det först da maken var hemma igen. Haspa du vidare, vi förstar dig precis!

    • Brysselkakan Says:

      Nä, inte bara du! Och jag vet ju att det är lite fånigt men det här råder man inte över, det är bara så.
      Och när tidningen levereras vid fem, det gör den varje dag, och jag vaknar till av ljudet som blir när dörrar slås igen i andra delar av det stora stenhuset vi bor i, ja då tror jag att det är inbrott. Helt ologiskt!

  3. Ulrika Says:

    Orden ”jag förstår hur du känner” används ofta av folk :( men ingen kan förstå,som inte själv blivit drabbad. I januari förra året kl 02.23 vaknade jag utav ett knakande ljud från hallen,trodde först att det var mannen som var uppe och grejade och han trodde det var jag. När han fattade att det inte var så rusade han upp och ut i hallen. Där står det en med kofot utanför och har brutit upp halva altandörren och det sitter en till nedanför. Han vrålar och dunkar på rutan och då springer de över altangolvet och ut ur trädgården. De springande stegen och ljudet när de bröt i dörren förföljer mig än :( . Jag är fortfarande rädd när det är mörkt och har svårt att sova,tycker att jag hör fotsteg och att det är någon inne i huset. Polisen kom snabbt hit och en hundpatrull också men de hade troligen försvunnit i bil. Vi såg att det lös inne på grannens tomt,från huset,så jag säger till poliserna att -har de inte varit inne hos dom så blir jag förbannad. De hade varit där,innan oss,och där var det ett fullbordat inbrott. De var inte hemma och huset hade varit tomt ett par veckor. VI VAR HEMMA !! Bryta sig in när man är hemma :( inte undra på att jag inte känner mig trygg i mitt eget hem:( .Ville med detta l å n g a bara säga att jag förstår dig /Ulrika

    • Brysselkakan Says:

      Inte kul… Jag hade ju, om man ser det så, fördelen att flytta ifrån den lägenheten några månader senare men du måste bo kvar. Tror att jag hade haft mer problem sedan den natten om vi bott kvar så jag lider med dig.
      Att gå in i ett hus, för att göra inbrott, när folk är hemma låter ju urdumt och ändå görs det. Mina föräldrar har tom haft inbrott i ett hotellrum i Tranås, tjuvarna gick in via fasaden och ett öppet fönster.
      Men den sortens människor har nog få spärrar om några alls.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: