Vissa dagar kan man undra om det ens var lönt att kliva upp…
Vaknade med den där molande känslan i kroppen, en föraning om värk. Som givetvis kom med full kraft. Seg i kropp och huvud. Och kroppen går väl att stå ut med men den där segheten i huvudet, tankar som åker runt i sirap och varje liten grej blir ett mindre projekt.
Och givetvis fanns det saker som jag var tvungen att få gjorda idag, så har släpat mig igenom matinköp och möte med han som ska flyta golvet på måndag. Toppade detta med att klämma två fingrar på vänster hand mellan två dörrar…
Satan i gatan vad ont det gjorde, stod och hyperventilerade med fingrarna under rinnande iskallt vatten innan det värsta la sig. Återstår att se om jag slipper blånaglar.
Orkar inte ens tänka på matlagning så kommer möta upp T på vårt favorit hak.
Sedan återstår lite jobb i kväll så han som ska flyta kan plasta och armera i morgon. Som tur är kan T göra det mesta av det själv.
I morgon?
Då ska jag vakna utan värk, kan vi bestämma det?
Kommentera