Söndag. Frusen. Grått ute. Vilket i och för sig stämmer bra med hur jag känner mig.
Ensam. T hämtades vid 04.00 i morse och efter en mellanlandning i Frankfurt sitter han nu på ett flyg till Chennai i Indien.
Han blir borta till 8 mars och då ska han hunnit med att förflytta sig i Indien och en sväng till Singapore också.
Som vanligt så gillar jag inte att han reser, vänjer mig aldrig… Och om jag vanligtvis fryser 24/7 på vintern är det nu som om jag fryser ända in i skelettet, känner hur mina iskalla händer strålar av kyla.
Det är inte bara en mental saknad utan en fysisk också. Låter väl knasigt men kan inte beskriva det bättre än så.
Får lukta på hans t-shirt och hoppas tiden går fort!
Kommentera