Idag ska jag ta det lugnt, pysslar om mina rosor, skriver listor inför jul och det enda jag måste göra idag, förutom att äta då kanske, är mitt besök hos sjukgymnasten i eftermiddag.
Gårdagen var desto mer påfrestande på alla plan. Åkte redan vid tio till Eskilstuna och hade en lista med saker att göra när jag ändå var där. Eftersom jag inte kan göra så mycket på grund av höften får jag passa på när tillfällen ges. Som i går!
Hann med allt jag skulle inklusive lunch med Linda, vi har nog inte setts på över ett år! Trevligt så klart!
Sedan var det dags för anledningen till varför jag överhuvudtaget åkt till Eskilstuna: besök hos en ortopedspecialist. Fick tips om denna privata klinik som är ansluten till Landstingen och skickade in en egenremiss den 21 november och fick tid fort.
Ja, hur gick det då? Troligen har jag någon slags inflammation som jag inte minns namnet på och som är besvärlig att bli av med och extremt vanlig hos kvinnor. Har idag bett om en telefontid med läkaren angående alla frågor som dök upp på vägen hem och då ska jag givetvis fråga vad det hette! Hur som helst så såg han ingen annan lösning än kortisonsprutor vilket jag nog redan ställt in mig på. Inte en kul lösning men jag måste göra något för att få detta att gå över och om jag med dessa sprutor kan bli så pass bra att jag kan träna så borde rätt träning göra problemet mindre.
Så redan om tio dagar ska jag undersökas med ultraljud och då också får sprutorna. Med hjälp av ultraljudet ska de kunna sätta exakt på rätt ställe. Kommer göra ont, det är jag beredd på men jag och sprutor är inte en bra kombination så det finns en rejäl oro men det får bara gå! T har lovat att följa med och det känns tryggare då. Ultraljudet ska ju också ge en bra bild av problemet och jag ska bli uppringd av läkaren när han kikat på dessa bilder.
Var helt slut när jag kom hem igår; värk och oro i kombination och mycket snurrade i huvudet. Så som sagt; det blir att ta det lugnt idag.
Ute är det vitt för snön föll visst inatt men också +4 så extremt slaskigt. Sent ikväll kommer T hem och det längtar jag till!
Sköt om er där!
PS Nu har jag talat med min läkare igen och diagnosen han tror jag har är Trokanterit.
To Brussels and beyond! - Livet går vidare 
07 december 2017 kl. 16:22 |
Som jag skrev på insta tror jag det där med sprutorna blir bra. När jag fick min spruta i fjol, i mitten av november, hjälpte det mig så bra. Innan dess kunde jag faktiskt knappt gå. Men med sprutan var det så mkt som släppte värkmässigt, kanske inte till 100, men ack och o vilken lättnad det var. DET som jag däremot inte visste om var att man kan få väldigt långa mensblödningar av kortisonsprutor. Jag visste det inte och blev så sjukt orolig att jag sökte upp min gyn för det, och det var hon som berättade det för mig, att det är en vanlig biverkning. Önskar att ortopeden som gav sprutan hade sagt det till mig, men det gjorde han inte. Men nu vet du. Man kan tydligen börja blöda även om menserna upphört sen länge. Förutom den saken hade jag inga besvär alls av sprutan. Inte alls. OM man har ont tycker jag absolut att det är en NO brainer med kortisonsprutor. Trodde att det skulle göra jädrigt ont att få en spruta in i knät, men det var INGEN fara ALLS. Inte ett dugg. SÅ jag tror det blir helt och hållet lugnt för dig.
Hoppas att dagen är bra idag!!
07 december 2017 kl. 16:30 |
Ja, verkligen konstig att de inte upplyser om det! kanske för det oftast är manliga läkare och mens inte ingår i deras värld, vilket i och för sig inte är en ursäkt på något sätt. Tack för att du nämnde det, det är ju för övrigt ingen ordning alls på just mensen ändå nu för tiden…
Jag hoppas detta ska hjälpa och att jag kan börja träna igen och då också kanske träna så jag stärker området med problem.
Alla positiva ord om kortison lyssnar jag gärna på!
Trött och mer värk idag plus att jag varit hos sjukgymnasten och fått behandling och då blir jag rätt mosig efter men jag är ändå rätt OK!
10 december 2017 kl. 15:02 |
Hoppas du får bli bättre snart!
Idag har jag bakat dina saffransmuffins, åh så goda de är. Har bakat dem de senaste åren sedan du först la ut receptet och nu hör de julen till lika mycket som lussebullar och pepparkakor.
10 december 2017 kl. 17:31 |
Men vad kul! Har inte bakat dem själv än i år, risken är stor att jag äter upp alla själv… Men ska försöka hinna det nu i veckan.
Blir lite stolt över att jag skapat en tradition hos dig!