Det kändes kan jag meddela

Så nu är det gjort.
Två kortisoninjektioner djupt in i skinkan på två olika ställen och rakt i inflammationen.
Och jo, det kändes.
Själva grejen att köra in sprutan var OK men sedan när han rörde på nålen för att nå inflammationen och nådde den… Ja, det gjorde rejält ont och kändes väldigt märkligt. Som om någon stack dig med en nål men djupt inne i skinkan.
Jag låg med ryggen mot ultraljudsbilden på skärmen men T tittade givetvis nyfiket på detta och såg exakt vad som skedde.

Lite stel nu, kanske mest efter bilresan hem och än så länge är det bedövning som gör sitt för kortisonet blandades med det.
– Vi är snälla här, sa han som gav injektionerna.
När det väl släpper om ett par timmar ska jag räkna med rejält ont i kanske ett par dagar sedan kickar kortisonet in.

Jag hoppas och håller tummarna att detta nu ger effekt för i så fall är det så att jag redan om en eller två veckor kan börja gå PW igen!
Det vore underbart, nästan ett mirakel!

Annons