I torsdags morse, lokal tid, vid 04.20 klev vi upp för att börja resan hemåt. Fick bråka lite med United om antal incheckade väskor men fick rätt till slut och slapp avgift på $107 men inte premium economy inkl frukost som vi betalt för via SAS… United skiter fullständigt i vad som står på bekräftelser som vanligt.
Så fyra timmars flygning till Chicago, lite letande innan vi hittade transferbussen till terminal 5 (och ja, tåget mellan terminalerna är fortfarande under renovering där…). Inköp av en mugg till! En stund i loungen och äntligen mat. Och sedan dags att flyga hem. Försenat så fick sitta i planet ca 45 minuter innan det lyfte. Lång natt och max 60 minuters sömn totalt. Landade nästan i tid straxt efter 07.20 trots försenad start. Hittade alla väskor, hämtade bilen och körde hem.
Resten av dagen var mindre kul… vidrig jetlag och jag fattade inte hur jag skulle orka ta mig igenom dagen. Stod jag still började jag tippa åt sidan för jag stod och somnade, T skrattade åt mig flera gånger för det såg tydligen rätt kul ut. Blev lunch på stan och där satt vi som två zombies mest. Men lyckades hålla mig vaken till 22.20!
Sov till tre-tiden, vaknade och gick upp och kissade (det gör jag varje natt vid denna tiden så egentligen inget konstigt), somnade om direkt, vaknade när T gick upp 07.45 och somnade om bums. Och sov till 11.15!!! Och jo, jag kunde fortsatt sova hela dagen tror jag men tvingade mig själv upp. Och kanske bättre idag men otroligt trött, T spelar tävling och jag fattar inte hur han orkar det. Ikväll ska vi på middag till vänner men får se om jag känner att det går.
Kanske mina låga blodvärden gör allt värre? Blev uppringd av VC i går på vägen hem från Arlanda och jag ska får ny infusion på tisdag och nya prover. Hade egentligen ett läkarbesök då också men läkaren hade meddelat att jag hur som helst ska ha en infusion till, hon ville inte ens avvakta nya prover innan. Så läkarbesöket blir om några veckor och nya prover ska tas innan det igen.
Lovar att sammanfatta resan i ett eller flera inlägg men det får vänta.
To Brussels and beyond! - Livet går vidare 
10 augusti 2019 kl. 23:00 |
Ser fram emot att höra mer om er resa!
Har aldrig själv upplevt jetlag men det låter vidrigt!
Hoppas också att de kan få ordning på dina låga järnvärden.
11 augusti 2019 kl. 12:23 |
Ja, jetlag är vidrigt. Man kan vara trött när man sovit för lite etc men detta är på en helt annan nivå… I natt sov både T och jag knappt ingenting så misstänker att hans andra dag i tävlingen blir tuff.
Järnvärdena… Ja, hoppas också att det blir ordning på dem!