Bakom oss

Nästan alla år jag bloggat har jag gjort någon slags bakåtblick när ett nytt år börjar. Vissa år har jag skrivet den bitvis under året medans månaderna gick för ni ska veta att det tar tid. Och ska man ha bilder och länkar så behövs ännu mer tid.
Och tänkte försöka få ihop något i år också och kan meddela att jag kommer inte gå in på detaljer för varje månad utan mer en lista på tankar, händelser och annat som poppat upp under året. Och kanske inte alltid i kronologisk ordning ens!

Har de senaste dagarna tänkt mycket på vad lyckligt ovetande vi var för ett år sedan. Minns att jag tänkte på uttrycket ”det glada 20-talet” och tänkte att nu blir det så igen! Ack så fel jag hade… Men kan ändå känna känslan jag hade; den där lite pirrande förväntningen på det nya året.

Och vi började 2020 precis på samma sätt som vi slutade det; med att hjälpa mellansonen att flytta.
Och både T, mellansonen och äldste sonen åkte på tjänsteresor. Den ena av dem med tyst sällskap! Känns ju rätt konstigt med dagens ögon! Och vi var på lokal och åt med en kompis!

Sedan kom Dennis på besök, inget jag uppskattade direkt… och inte min bil heller. Och både maken och sönerna for runt i välden, precis som vanligt. Tror det var någon gång här i februari som vi började höras tala om ett nytt virus.

Men i mars… Ja, då ändrades allt. Men innan dess såg både äldste- och mellansonen fram emot att åka till samma mässa i Las Vegas! Den ene för att bygga monter och vara på stand-by och den andre för att jobba i en annan monter. Detta hade de båda sett fram så mycket mot och jobbat hårt för att få åka. Med facit i hand känns det klokt att äldste sonens arbetsgivare ställde in och helt galet att mellansonen åkte… Och han hann hem med nöd och näppe innan världen stängde ner. Och jag fick två muggar till i min samling.
Och var vi än bor i världen tror jag vi alla minns de tomma hyllorna i matbutikerna.

Jag tänker också på alla ord vi börjat använda: R-tal, permitterad, antikroppar, pandemi, covid-IVA, immunitet, Folkhälsomyndigheten, social distans (som borde heta fysisk distans), smittspårning och säkert fler som jag nog nu tar för givet och därför inte får med här.

Och att det nog var så himla bra att denna pandemi kom när vi kunde se fram emot vår, sommar och ljusare tider. Visserligen är det fortfarande pandemi och vi kämpar för att ta oss igenom den mörka tiden på året men skillnaden är ju att vi hann vänja oss vid alla nya regler och restriktioner och inte kastades in i det samtidigt som mörker och kyla kom.

Och jösses vad svart mycket kändes, så tungt och mörkt och ännu mer när T, äldste- och mellansonen blev permitterade. Och mörkt känns det väl fortfarande men vi har vant oss och hittar ett sätt att leva mitt i allt detta. Och även om T inte är permitterad längre, tog slut för honom innan semestern, så är han inne på vecka 47 med att jobba hemifrån.

Men det kändes mest som att varje dag upprepade sig… Och så gick mellansonens ena axel sönder… och han insåg att det är nog nu det är som bäst att ta den där operationen. Att det sedan inte gick som vi tänkte på OP-dagen och han fick vänta en månad till, ja det är så det kan bli! Men dagen innan hans 30-årsdag blev det OP till slut. Och helgen efter ordnade vi en lite överraskning till honom i vår trädgård, han blev väldigt överraskad när hans bästa vänner kom på fika med distans i vår trädgård.

Och även om vi trodde det skulle bli omöjligt lyckades vi hitta nya hyresgäster när den gamla sa upp sitt kontrakt.
Och båten lades i sjön rekordtidigt, mest pga att T hade haft så mycket tid att fixa med den pga permitteringen. Och givetvis firade vi midsommar på sjön, fullständigt Corona-säkert. Och varmt!

Slutet av juni bjöd på ballong som lekte kurragömma, T som fick flytväst-solbränna och växter som planterades.

Stannar där! Alltså blir den en del 2 då detta bara var första halvan av 2020.
Idag har vi -11 ute och strålande sol! Önskar er alla en fin helg!

2 svar to “Bakom oss”

  1. Annika Says:

    Vilken bra tillbakablick du gjort av första halvåret av det märkliga året. Då när vi på nyår stod och sa hur vackert 2020 ser ut i skrift … Japp.
    Sen de första rapporterna om viruset … inte trodde vi då att det skulle komma till OSS i väst.
    OCH sen i mars var det som att köra rätt in i kalket. HELT otroligt alltså.
    Skräcken och ovissheten. OCH ja, det borde heta fysisk distans på svenska, helt klart. På engelska också egentligen, ja du vet …
    Alla nya ord vi fick lära oss.
    ALLT nytt som kom.
    OCH tacksamheten över att vi gick vår och sommar till mötes. Hur vi kanske inbillade oss att det skulle vara över till hösten … eeehhh …. ja …

    Allt elände, alla permitteringar, alla som förlorat sina jobb. Allt våld som ökade i hemmen.

    Bra att kunna se tillbaka på det som ändå var ljust också. Som er båt på sommaren, att op blev bra för din son till slut och såklart att T fick behålla sitt jobb.

    • Brysselkakan Says:

      Ja, ett omtumlande år kan man lugnt säga. Och som du skriver; att vi trodde det skulle vara över vid det här laget. Så naivt.
      Var aldrig orolig att T skulle bli av med jobbet och faktum är att han faktiskt bytt jobb men är kvar på samma företag.
      Tror vi får leva med detta virus på ett eller annat sätt i många år framöver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: