Archive for 3 maj, 2022

Vi for till Bryssel & allt blev inte som vi tänkt

03 maj 2022

I onsdags kväll satte T och jag oss i bilen och körde mot Arlanda. Vi hade bokat morgonflyget till Bryssel och sov över på hotell för att slippa gå upp mitt i natten. Nåväl, 04.00 fick vi ändå gå upp… Och det tog tid på Arlanda, drygt en timme för att ta oss igenom säkerhetskontrollen men sedan flöt det på bra och planet var nog inte ens fyllt till en tredjedel.

Fördelen med att flyga tidigt är att man landar straxt efter nio i Bryssel och får en hel dag även den dagen! Riktigt kul att vara tillbaka i vår fd hemstad! Tre år sedan sist på grund av pandemin. Vi åkte tåget in till stan, ta ca 12 minuter och sedan en kort promenad upp till hotellet. Japp, verkligen upp!
Och vi bodde högst upp så bra utsikt!

Det blev direkt ut på stan för vi var hungriga! Och direkt till en favorit, Bia Mara, där de enbart serverar fisk på olika sätt och vi valde fish-taco! Och T drack belgisk öl. Såklart! Sedan shopping innan vi strosade tillbaka till hotellet via parken Jardin botanique de Bruxelles. Och ja, allt var betydligt gröna än här hemma.

På kvällen gick vi till ytterligare en favorit, Fanny Thai och som vanligt supergott! Överlag så verkade de flesta restauranger finnas kvar efter pandemin men en hel del butiker har slagit igen och många lokaler stod tomma.

Så blev det fredag och vi tog oss upp till området kring Avenue Louise och strosade runt där. Åt croissanter och såg en död mus. T hade ett möte medans vi åt lunch och fikade favoriten som efterrätt!
Sedan gick resten av dagen inte riktigt enligt plan…
För vid Avenue Louise snubblade jag på spårvagnsspåret, föll handlöst framåt och skrapade ansiktet i gatan.

T lyckades få undan mig från trafiken, för det är hela tiden bilar på den gatan, och satte mig på trottoaren. En kvinna som var sjukvårdsutbildad och en man från en butik kom och hjälpte oss med pappernäsdukar och ispåse. Kan meddela att jag var rätt hysterisk, blodet rann i ansiktet och jag förstod inte varifrån. Mina glasögon var helt förstörda och jag bara grät. Kvinnan var väldigt lugn och till slut kom vi fram till att ambulans var bäst. Jag var inte säker på att jag skulle klara av att gå de tio minuter det var till närmaste akut och vi kom fram till att komma in med ambulans vore bäst.

Så för första gången i mitt liv åkte jag ambulans. Väl på sjukhuset gick det fort, skrevs in, fick värktabletter, stelkrampsspruta och blev körd till ett rum. Några minuter senare dyker läkaren upp och kollar på mig, frågade en massa för att utesluta hjärnskakning och det blev röntgen av ena handen som värkte lika mycket som ansiktet. Direkt till röntgen och sedan tillbaka till rummet och så kom läkaren igen. Inget brutet som tur var. Såren tvättades och sedan fick vi gå. Med uppmaning att ta det lugnt i tolv timmar. Och från det att ambulansen hämtade mig till jag var klar tog drygt en timme! Men så visste jag ju redan att belgisk sjukvård är snabb och bra! Eftersom det fanns en tunnelbanestation straxt bredvid sjukhuset så tog vi tunnelbanan till hotellet, enklast så då det var samma linje hela vägen till hotellet.

Och ja, jag hade ont. I ansiktet, huvudet, knäna, höger hand och vänster tumme. Såg ut som jag brottats med en tiger. Men med solglasögon dolde jag det värsta. Var så ledsen hela eftermiddagen och ville hem men lugnade mig och insåg att jag haft en himla tur. Trots allt. Inget brutet, ingen hjärnskakning och alla tänder kvar.

Vi tog oss ut för mat på kvällen och hittade en syriansk/libanesisk restaurang på en bakgata vid hotellet. Supergod mat!

Så blev det lördag och jag vaknade. Kände redan innan jag öppnade ögonen att jag var svullen och ja, plus att runt båda ögonen hade blåmärken bildats. Ja, ni ser ju! Tacksam för solglasögonen faktiskt! Men i övrigt egentligen inte ont, mer svullen känsla och huvudvärk.

Vi hade planerat att gå på loppis i St Gilles och bestämde oss för att vi ville det. Tog oss dit med spårvagn, enkelt och inte så ansträngande.


Sedan lunch och vi mötte upp en väns son där, kul att träffa honom! Vi strosade ner till området vi bodde i under största delen av våra år i Bryssel och på vägen passerade vi platsen för olyckan och såg mitt blod… Vi gick givetvis förbi huset vi bodde i! Och förbi den kissande pojken!


Sedan vilade vi på hotellet till kvällen. Återigen spårvagn och denna gången till en thairestaurang vid den första lägenheten vi bodde i under åren i Bryssel. Och återigen supergod mat!

Och efter god mat så gick vi även förbi den lägenheten och strosade runt lite i området, så mycket minnen att prata om!

På vägen tillbaka till hotellet hoppade vi av vid Parc de Bruxelles för att gå en bit till denna häftiga sak! Har sett den på Instagram, flera gånger och ville se den i verkligheten, Passerelle Tondo. Denna gångbro är förbindelse mellan två hus där parlamentet och liknande myndigheter finns. Gillar mixen mellan gamla hus och modern arkitektur!

Förresten så är det numera supersmidigt att åka tunnelbana, buss eller spårvagn i Bryssel; man blippar bara sitt betalkort och behöver inte krångla med biljetter, appar eller speciella kort. Och till samma låga pris som den billigaste biljetten kostar och aldrig mer än 7,50 Euro/dag.

Ny dag och ännu mer blåmärken kring ögonen och även höger handen började bli färgglad. Även söndagen bjöd på loppis, denna gången en gatloppis och älskar hur folk öppnar sin port och bär ut saker att sälja! Mycket liv och rörelse, barn som lekte, mat som grillades, vin i glasen och folkfest!


Sedan fick vi leta för att hitta ett öppet ställe för lunch; söndag plus 1 maj och verkligen nästan stängt överallt. Men den syriansk/libanesisk restaurangen från i fredags var öppen och de fixade två maffiga wraps till oss som vi tog med till hotellet och åt innan det var dags att bege sig till tåget och åka till flygplatsen och börja hemresan.

Och hur mår jag då? Har egentligen inte så ont utan mer lite molande i höger hand, öm om jag petar på pannan, mer svullen över ögonen och så en tryckande huvudvärk över pannan. Men det räcker och är inte kul. Väntar på nya glasögon och har under tiden mina solglasögon med slipade glas men det är ansträngande att hela tiden ha det lite mörkt. Gnällig? T tycker inte det men känner mig lite så.
Men det blir sakta sakta bättre. Igår var jag och fick jacket i pannan inspekterat på vårdcentralen, det har kommit var ur det, men de tyckte det såg ok ut och la på ett nät med antibakteriell smörja på. Dock undrade de som jag; varför syddes det inte?
Och vet inte, jag såg ju själv aldrig jacket på akuten och litade på läkaren. Det lär bli ett större ärr än nödvändigt men för sent att göra något åt nu, bara att acceptera och som tur är har jag ju lugg!
Ska tillbaka till VC på torsdag och kolla så jacket igen.

Så det är väl bara att ta det lugnt och hoppas att det blå/rosa/gula kring ögonen minskar för varje dag och att glasögonen kommer snart!