Var ju i Stockholm i går. Träffade bästa tänkbara vännen, Tolken.
Och hoppla hoj vad jag saknat henne…
Det är få förunnat att få ha två fantastiska vänner och hon är en av dem.
Vi pratade, avbröt varandra, tappade tråden, hittade den, åt lunch, provade skor och hade en underbar dag.
Sedan åkte vi lite tunnelbana, Tolken behövde följa sonen till doktorn och så åkte vi lite tunnelbana tillbaka, fikade och så var det dags för mig att ta tåget hem igen.
Och jag inser hur mycket jag saknat henne, saknat vår återkommande luncher i Bryssel, samtal med djup och någon som verkligen lyssnar och bryr sig. Saknat vänner. Riktiga vänner.
Och Tolken: nu ger du blanka fan i att få förhinder den 9 december, inga ursäkter godtas. Punkt.
26 oktober 2013 kl. 13:19 |
Ja, goda vänner är guld värda!
26 oktober 2013 kl. 18:54 |
De är ju det! Synd bara att mina inte bor så nära. Eller en bor ju en knapp timme bort med tåg men den andra bor i din stad.
27 oktober 2013 kl. 6:59 |
härligt att ha bästa vännen närmare nu kanske kan bli en lunch litet då och då
27 oktober 2013 kl. 8:47 |
Nja,kanske inte så ofta men det blir i alla fall att vi ses. Tolken har fullt schema ständigt så när vi ska ses bokar vi hela dagar men det är ju nästan bättre för då hinner vi umgås mycket.