Då, 14 februari 1986:
Hon, tjejen från stan, for till farmor på sportlovet för att åka skidor.
Han, grabben från landet, bodde i närheten och jobbade i liften.
Hon spanade in Hans kompis med de bruna ögon.
Han spanade in Henne.
Hon stod i liftkön i skidbacken.
Han ställde sig bredvid. Och blev kär vid första ögonblicket.
Hon for hem till staden 10 mil bort.
Rikssamtalen blev många och långa.
Och när de sågs igen vid påsklovet var Hon också kär.
Nu, 14 februari 2011:
Tre barn och 25 år senare är Hon och Han fortfarande ett par. Resan hit har inte alltid varit spikrak för dem men kärleken är stark!
Och Hon älskar sin T mest i hela världen!
14 februari 2011 kl. 13:21 |
Åh, vad mysigt! Blir alldeles tårögd av att läsa det här! Grattis till er kärlek! :)
14 februari 2011 kl. 16:34 |
Tack! Kan inte riktigt fatta att det är 25 år sedan…
14 februari 2011 kl. 14:28 |
Var det så nu träffades? I en skidlift 1986. Vad kul det vore att se en bild på er från -86.
14 februari 2011 kl. 16:35 |
Jo, så träffades vi. Jag blott 16 och T 17… Försökte faktiskt hitta bilder men antar att vi har dem i en låda i Sverige. Ska leta lite till senare!
14 februari 2011 kl. 18:27 |
Vilken fin liten berättelse! Hoppas ni får hålla ihop i vått och torrt många, många år till!
14 februari 2011 kl. 18:39 |
Det hoppas jag oxå! Minst till jag är skitgammal, så sådär 40-50 år till!
14 februari 2011 kl. 20:29 |
Åh, vad fint! Så roligt att ni fortfarande är tillsammans, det är en bedrift att vara stolt(a) över!!
Kram
14 februari 2011 kl. 21:09 |
Tack! Planen är att stå ut med varandra mååånga år till ;-)
15 februari 2011 kl. 12:38 |
FINT!! Sådär ska det vara!! Fram för massor med år till!!
15 februari 2011 kl. 12:45 |
Tack! Ja, massor av år till!