Vänner

 

2016-08-21 15.14.16.jpg

Ordet vänner. Det finns en hel del som ryms i det ordet.
När jag var liten var det de man lekte med och bodde granne med.
Enkelt och okomplicerat.
Sedan blev man äldre och det blev krångligare.
Skolans värld var, i alla fall inte för mig, en miljö med mycket få vänner. Kan lätt relatera till en artikel som synts i sociala medier på sistone. Men säkert helt annorlunda för andra.
Men för mig var det få vänner men fler som inte var vänner.

Så blir man vuxen. Nya vänner via nya kanaler; barnens vänners föräldrar, kollegor och ens partners vänner. Man flyttar och allt börjar om.

För mig har det aldrig varit många vänner och det har faktiskt inte behövts. Jag umgås gärna men fyller på energi i tystnaden så ensam är bra. För mig.

Genom åren har det dock dykt upp riktigt bra vänner. Under åren i Bryssel var ni många, er jag kallade vänner! Vissa för kort tid, det blir så när man flyttar, och jag har alltid tänkt att de tjänar ett syfte där och då, jag har dem till låns och sedan är det någon annans tur att få vara deras vän.
Och så de som består! Där avstånd inte spelar någon roll. De är få men bra vänner.

Och numera har vi väl alla vänner på distans. Personer vi lärt känna via bloggar och Instagram men som likväl är vänner, som bryr sig och finns där. Vissa har jag träffat fysiskt men det flesta inte alls.

Så när någon av de där man trodde var vänner för livet faller bort så känns det. Kan förstå att det kan komma annat mellan, saker ändras men jag kan inte annat än undra varför? Vad gjorde jag fel?

En sådan kär vän försvann några år efter vi flyttade hem från Bryssel. Trodde aldrig att vi skulle tappa kontakten men det gjorde vi, tyvärr.
E, kan sakna dig ibland.
Och nu… en vän som jag lärde känna mot slutet i Bryssel via bloggen, som jag sms:at med ofta genom åren och som både T och jag besökt och umgåtts med även om vi bor i olika länder.
Vet inte vad som hänt, ingen aning. Har försökt nå fram igen men inget svar och saknar henne.

Kanske det var dags att gå skilda vägar? Vill verkligen inte det men är det så får jag vara tacksam för de år jag fick kalla henne min vän.
Eller så finns det en förklaring och vi hittar varandra igen!

Men vänskap kan se annorlunda ut och detta är min variant!
Har vänskap varit enkelt för dig? Eller har du också fått kämpa?
Inser ju att det säkert finns lika många svar som antal människor på jorden!

PS Minns ni de där böckerna? Där vänner skulle fylla i saker de gillade, vad de ville bli som vuxna och så vidare.

Bild lånad från Internet.

 

4 svar to “Vänner”

  1. Cecilia Says:

    Ja visst minns man dom där vänner-böckerna, har tom några kvar!
    Ja det där med vänner är väldigt knepigt tycker jag, mina två allra bästa kompisar från barndomen hörs jag lite med då och då på Facebook även om vi syns väldigt sällan. Men när vi syns är det som om vi fortfarande kan prata om allt,lite synd dock att vi så sällan kommer oss för att träffas!
    Sen har man ju haft lite olika kompisar som man tappat bort av olika anledningar som flytt och så. Jag tycker som du att det är lättare att träffa kompisar utomlands, kanske för att de flesta då är lite utsatta och man har inte sitt vanliga umgänge och släktingar och så att vända sig till.
    Jag bävar lite för att flytta hem eftersom jag vet att det kompisgäng jag hängde med på tjejkvällar etc inte finns kvar eftersom dom träffade jag genom min exsvägerska och när hon inte finns kvar i umgänget så fattar jag ju att då kommer jag ju inte träffa dom ( min bror skilde sig i samband med att vi flyttade hit).
    Har också haft ett jobb som varit rätt mansdominerat och då träffar man ju inte så mycket kvinnliga kompisar där. Vet att man kan ha killkompisar också men då blir det ju genast lite mer komplicerat ….
    Så nej det här med kompisar har inte alltid varit lätt, ibland önskar man som vuxen att man kunde göra som när man var liten och bara gå fram till någon och fråga:” Ska vi leka?”

    • Brysselkakan Says:

      Du har så rätt! Det är banne mig inte enkelt med vänner och jag tror, tyvärr, att det är svårare i Sverige.
      Tänk om det vore så enkelt: ”Ska vi leka?” Varför ska vuxna krångla till saker så? Nåja, bara att kämpa på och jag inser att även du kommer få göra det när ni flyttar hem. Var beredd på frågor och saker som: ”Trivdes ni inte eftersom ni flyttat hem? och ”Det är väl skönt att vara tillbaka i Sverige?”

  2. Annika Says:

    Ja, de där böckerna, Mina vänner och Mina Klasskamrater. ÅÅÅ. För många år sen köpte jag en Mina Vänner med Vuxenpoäng på Designtorget. Det var så roligt när vänner fyllde i den idag.

    Vänner ja …
    Jag har alltid haft väldigt nära vänner. I skolan var vi fyra tjejer som höll ihop. Sen hade jag lite andra kompisar utanför den gruppen också om betyder massor för mig. men alls inga mängder.
    Var inte så tuff heller under uppväxten, ganska blyg etc. men riktigt innerliga vänner hade jag verkligen.
    Jag har kontakt med flera av dem än idag. Det är nog de vännerna som känner mig mest, och som jag klickar mest med av alla kompisar jag har.

    Sen ja, när man bor utomlands förlorar man många vänner längs vägen. De kommer o går, flyttar hem. flyttar bort. Vissa saknar jag mkt.

    OCH det är verkligen SANT, genom bloggar och Insta träffar man nya vänner, cybervänner. De blir riktiga vänner också. OCH jag har ju träffat en del av dem, dig bla :-) Har gillat alla IRL. Det visar bara att man verkligen kan träffas via nätet och bygga en riktig vänskap.

    Skulle jag (gud förbjude) bli singel idag skulle jag nätdejta. Jag tycker jag har bevis på hur BRA man kan klicka i cybern.
    Länge leve sociala medier, ffa bloggar :-D

    Jag är också ganska introvert, och får energi av att vara ensam. Men vill såklart ha vänner omkring mig då o då. Behöver inte så många heller, absolut inte, det viktiga är att vi klickar och får bra utbyte av varandra.

    • Brysselkakan Says:

      Så annorlunda mot mina vänner under barndomen. Och som du skriver; man förlorar vänner längs vägen när man bor utomlands, och som vi gjort, flyttar mycket.
      Men du! Tror inte du skulle nätdejta! Har flera vänner som skilt sig och det är allt annat än helt seriöst bland nätdejting… Mycket konstigt folk där. Men som tur är så är det nog varken aktuellt för dig eller mig!
      Och ja, det är viktigt att det klickar med vänner, annars kan det vara!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: