Så hur gick det? Kom vi iväg?

Så hur har det gått? Kom vi iväg i går?
Näpp… Torsdag förmiddag fick vi sms att vårt flyg ställts in. Jag ställde mig direkt i telefonkö hos SAS. Efter en timme fick vi sms att de bokat om oss via London på lördag, dvs idag och en dag senare. Och samtidigt fick yngste sonen sms att de inte lyckats boka om honom…

Så parallellt ringde vi med T:s telefon till det nummer de har för strandsatta, vilket ju sonen var. Och det numret prioriterades för det tog inte ens tio minuter att komma fram. Det fanns ingen möjlighet att boka honom på samma som oss men istället fick det bli Boston (T och jag flyger till NYC). Vi frågade om vi kunde få plats på samma plan men eftersom vi redan bokats om gick inte det.

Så igår kväll körde T sonen till Arlanda där han sov på hotell i natt då hans plan gick tidigt och vårt på eftermiddagen. Vi landar sent i natt och eftersom vi förlorat en dag så kör vi direkt hem till sonen i morgon istället för att sova en natt på vägen. Han flyger hem direkt från Boston och är hemma efter midnatt.

Så ja, det löste sig till slut.
MEN den stressen… den byggdes sakta sakta upp under veckan och till slut hade jag konstant magont, huden liksom vibrerade, till och från susade det i öronen och tankarna bara snurrade. Vaknar vid tretiden varje natt och kan inte somna om.
Väldigt länge sedan jag kände mig så extremt stressad.

Men nu är vi på väg! Och jag ska försöka koppla bort att det fortfarande är strejk och njuta av resan. Inte tänka på att vi ska hem om två veckor.
Har under veckan haft kontakt med flera som hamnat i samma situation som oss och på ett eller annat sätt har det löst sig MEN alla har upplevt denna stress. Man är så utlämnad när man inte kan göra ett skit, när det tar 7-8 timmar att komma fram till SAS (om man ens kommer fram).

Just nu sitter vi i loungen, äter lite och tar det lugnt.
Det är väldigt mycket folk på Arlanda, köer överallt och jag är tacksam att vi kunde gå via Fast track. För kön till vanliga säkerhetskontrollen är superlång…
Det finns väldigt många sommarjobbare med gula västar och de hjälper folk, ser till att man kommer rätt, kommer fram och frågar de som ser förvirrade ut om de behöver hjälp osv. Riktigt bra!

Nu ska jag hämta lite chips och titta på folk!
Nästa gång vi hörs är jag förhoppningsvis i USA!

2 svar to “Så hur gick det? Kom vi iväg?”

  1. Stella i Italien Says:

    Vilken superstressig situation. Jag har tittat in på bloggen varje dag i hopp om att ni fått besked. Hoppas att du nu lyckas koppla bort alla tankar på hemresan de här veckorna. Allt gott! Stella

    • Brysselkakan Says:

      Tack för din omtanke, Stella!
      Nu har vi anlänt till vårt hotell, väldigt trötta då klockan i våra kroppar är straxt 06.00… men allt har gått bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: