Ikväll sänder Svt denna dokumentär.
Den har ligger på Svtplay sedan i söndags och har du inte redan sett den så vill jag uppmana dig att se den.
Och gör det gärna ihop med familj, vänner, man, sambo eller särbo.
Går att se från hela världen.
För ALLA bör se den.
Torsdag i slutet av oktober, en grå och fuktig dag men det regnar i alla fall inte. Ute faller löven och vår gräsmatta är gul av alla löv från lindarna. Vi samlar upp lite då och då men regnet i veckan ihop med blåst gjorde att de föll av med raketfart.
Ny vardag?
Efter 83 veckor med att jobba hemma är ju T sedan 1 oktober delvis tillbaka på jobbet. De ska fram till nyår jobba ungefär 50% på kontoret och 50% hemma. Inga scheman utan det reglerar de själva ihop med de som de jobbar ihop med. Så vår nya vardag är att T ibland är hemma och ibland på kontoret, just idag är han där men hela förra veckan var han hemma.
Man vänjer sig väl lagom tills det blir 100% på kontoret efter nyår!
Godare än godast
Vi har sedan ett tag något nytt till frukost: Fröknäcke!
Vi, eller oftast jag, bakar dem själva. Fria från gluten och makalöst goda! De går åt så jag får fixa nya varje vecka, två plåtar åt gången. Receptet hittar ni här.
Jag använder svarta sesamfrö för de smakar mer, byter till olivolja och strör lite flingsalt uppepå innan gräddning.
För att få ut allt lika tunt på plåten så lägger jag ett bakplåtspapper uppepå och stryker ut med händerna. Brukar också först grädda i 15 minuter och sedan med en kniv eller pizzaslice gör jag anvisningar för lagom stora bitar och sedan in i ugnen 45 minuter till.
Det funkade!
Mellansonen som fick åka till Mexico i 14 dagar för att får komma in i USA är nu på väg hem. Inga problem att komma in i landet, jobbet gick bra och senare idag landar han hemma i Linköping.
Och jag vet att han längtat hem länge och att hans säng kommer vara så enormt skön att somna i när det är dags för det!
Men snart åker han till något nytt ställe för att jobba.
Så är det!
Finns det en låda så sitter det en katt i den! Japp, så funkar i alla fall de katter äldste sonen och hans flickvän har! Denna gången är det Athena som sitter där.
Otippat
Om ni frågat mig för 15 år sedan vem som skulle baka och fixa av sönerna så hade jag nog sagt yngste sonen. Och det gör han! Men att äldste sonen också gör sånt, ja det var otippat!
Jahopp…
De flesta något större städer ha dem. De flesta av de städer har problem med dem.
Och nu har vår lilla stad också fått dem.
Japp, det är elsparkcyklar jag menar.
Tydligen har de kommit hit utan att företaget haft någon som helst kommunikation med kommunen.
Cyklar på!
Eftersom jag sedan 2017 inte kan gå PW på det sätt jag vill så cyklar jag ju varje morgon, inte på helger dock. Och utomhus är tusen miljoner gånger roligare än på motionscykeln så just nu är jag tacksam för varje dag det fortfarande går att cykla ute. I går dock i regn… men skam den som ger sig!
Fixar lite
Vår larm, som vi sällan använder. har krånglat mycket på sistone. Och efter ett kort strömavbrott förra veckan ville det inte sluta att pipa regelbundet pga av något vi inte vet varför. Så vi bestämde oss för att skrota det.
Så jag spacklar och fixar med de hål som blev kvar i hallen och blir att måla över i helgen.
Ska tilläggas att vi har ett annat larm på entrédörrarna i markplan och det är därför vi aldrig använt det på dörren här uppe.
Så där! Det var veckans lista det och medans jag skrev har jag eftersvettats från morgonens cyklande och nu är det dags att duscha.
Nästa gång vi hörs är det nog november…
Ha en fin torsdag!
Igår satt jag och letade efter en bild. Har allt sånt på en filserver men den vägrade samarbeta så kom inte åt den… Får fråga yngsta sonen om det. Så jag gick över till att leta runt här på bloggen efter bilden och hamnade i en karusell av minnen från hösten 2011.
Det är kul att kika bakåt och läsa om det liv vi en gång levde. Och vemodigt för jo, jag saknar det livet något enormt. Håller den känslan på en bra nivå för det mesta men ibland drabbar den mig hårt.
När jag läser inser jag hur mycket mer händelserikt livet i Bryssel var jämfört med det vi lever nu. Här är det ont om galna hyresvärdar som far runt i sin lyftkran, upptåg på stan, konserter på torget straxt bredvid, strejk som gör att spårvagnarna inte går och pulsen som en stad som Bryssel har.
Sedan är det ju så att en del av det jag saknar, som vänner, finns ju inte kvar i Bryssel ens. Av alla de jag regelbundet träffade så bor bara två kvar. De andra har hamnat på olika platser; Sverige, Storbritannien, Frankrike och USA. Och även om man vill så är det bara så att man tappar kontakten. Och det är väl ok det med. Brukar tänka att de fina vänner jag hade där och då var till låns och nu har någon annan dem till låns. Men saknar vissa väldigt mycket.
Och när jag läste så inser jag att jag skrev mer livfullt under de åren, kanske för att livet var mer händelserikt? Inläggen nu för tiden är rätt trista och jag får kämpa rätt hårt för att få ihop texter. Vill mer än det finns att skriva om. Och det märks väl; det blir färre och färre inlägg nu för tiden.
Men idag skiner solen, snart har T sitt sista möte, jag har dammsugit, helgens mat står i kylen så straxt tar vi helg!
Om jag hittade bilden jag letade efter? Nej! Men den finns på filservern så måste bara lösa det.
Idag vaknade vi till betydligt kallare väder… visserligen soligt men det var frost i morse och kan meddela att det var kyligt att cykla i +5 grader i morse.
Nu får vi vänta länge
I helgen som var tog vi upp båten. Inte direkt skönt att åka båt när det inte är varmt! Men det är en kort sträcka över till andra sidan där vi tar upp båten.
Lite nervöst för vi visste ju inte om det ens skulle gå med nya bilen, vi har haft fyrhjulsdrivet tidigare och även om den nya får dra båten (om man som T har körkort för tungt släp) så är den framhjulsdriven och med tung båt baktill blir det kämpigt.
Men det gick! EKA klarade det!
Nu står den inpackade där ute i trädgården under presenning.
Mer lär det bli
Medan T fixade med ställningen så passade jag på att samla ihop lite löv. Men det är inte sista gången för de flesta är fortfarande kvar på träden och när höstvindarna kommer så är det inte bara löv från våra träd som hamnar på gräsmattan.
Pep
Länge sedan ni fick se bilder på någon av de tre fluffbollarna i Växjö!
Detta är Kyros, som gömt sig i lådan på diskbänken och när sonen hämtade vatten pep det bredvid honom och upp ur lådan kom en katt!
Med beröm godkänt
I veckan som gått så har T gjort diverse tester och tagit prover. Uppföljning på sommarens infarkt och i måndags var det läkarbesök för att diskutera allt.
Och allt ser extremt bra ut! Så pass bra att han inte behöver fler återbesök, visserligen mediciner livet ut men det visste han ju redan, men i övrigt inte längre en patient för hjärtintensiven. Så utskriven helt.
Är otroligt tacksam för att allt trots allt gick så bra, det kunde varit så mycket värre.
Han har det bra
Ni minns kanske att mellansonen skulle bygga mässa i Chicago och den lite märkliga lösningen med att få in honom i USA?
Sedan drygt en vecka befinner han sig i Mexico. Det går verkligen ingen nöd på honom men tror att han är lite ensam… Men på söndag ska han vidare och håll tummar och tår att han kommer in i USA efter detta. Och äntligen får jobba igen!
Idag har jag gjort en massa saker som stod på min lista: tvättat, sorterat tvätt, plockat undan saker och givetvis läst!
T jobbar hemma idag, de är ju tillbaka på halvtid på kontoret så det varierar var han är på dagarna. Måste medge att jag saknar att ha honom hemma på dagarna.
Snart dags att ta tag i middagen. Ha en fin kväll!
Hösten har tagit ett rejält tag om vårt land, fint när solen skiner och skitjobbigt när det är grått och regnar…
Men inte som vi tänkt…
I torsdags morse satte vi oss i bilen för avfärd mot Göteborg. T hade möten på huvudkontoret på fredagen. Och sedan årets sista tävling under helgen, det i Borås.
Och jag valde att åka med för att kunna träffa Bästa C lite! Inplanerat sedan i våras.
Men saker och ting går ibland inte som man tänkt och Bästa C blev magsjuk… Detta visste vi ju inget om när vi åkte.
Va fan…
Cirka 30 minuter efter vi åkt tidigt på morgonen fick jag ett sms från våra hyresgäster. De hade på morgonen upptäckt att någon slagit sönder en fönsterruta… Vända och åka hem igen? Nä, inget val då vi hade tid att passa. Så det blev att sköta allt detta på distans och det gick utmärkt! Samtal till försäkringsbolaget, vidare till glasmästare som såg till att det blev övertäckt och så byttes rutan på fredagen.
En självrisk på 1500 kr, pengar jag hellre lagt på annat. Givetvis polisanmälde vi men det lades ner typ i samma sekund.
Ännu finare!
Vi åkte ju E4:an ner till Jönköping och därmed längs Vättern, kanske Sveriges vackraste vägbit!? Mulet så inga förhoppningar om fin utsikt och sedan lagom till vi närmades oss Jönköping leddes trafiken på småvägar pga olycka.
MEN det blev istället ännu bättre utsikt! Plus att molnen skingrades och solen tittade fram! För övrigt enda gången vi såg sol på hela helgen.
Fel val…
Sedan började regnet lagom tills vi kom till Göteborg och slutade inte någon gång under hela helgen…
Väl på plats på hotellet gav vi oss ut i regnet för att äta, hade fått tips från T:s assistent om en fisk-restaurang så dit gick vi. Velade mellan räkmacka och fish & chips. Gick på det sistnämnda då jag ville ha varm mat och vilket misstag… Trodde att den rätten skulle vara fantastisk på en fiskrestaurang men icke… Torr och smaklös.
Gekås
Eftersom det bokstavligen öste ner som man stod i en dusch på fredagen så åkte jag till Gekås; bättre vara inomhus än på stan. Vi hade ju lämnat hotellet på morgonen eftersom vi skulle till Borås resten av helgen.
Var lite kluven till om det var klokt att åka dit för även om restriktionerna lättat så är det fortfarande en pandemi. Men det var ok och lätt att hålla avstånd.
Och det blev, så klart, en räkmacka till lunch!
Urkass
Ämnet har jag skrivit om flera gånger: hotellfönar…
Just denna lät så att hörselskydd hade behövts. Två lägen: iskall luft eller extremt varmt.
Vem sjutton köper in dessa urkassa föna? Vem tillverkar dem? Och vem skiter i att testa dem? På Instagram föreslog någon att det var en skallig man. Och ja, troligtvis!
Borås
Sedan var planen att köra tillbaka till Göteborg och plocka upp T. Fast sedan då besöka Bästa C men det gick ju inte. Och medan jag är på Gekås ringer T och säger att han får skjuts till Borås av en kollega som ändå körde förbi på sin väg hem! Perfekt!
De stod på rätt plats!
Elsparkcyklar. Ett objekt som verkar ge otroliga problem i de flesta städer de finns i.
Nåväl, i alla fall såg jag flera i Borås som faktiskt stod där de skulle, prydligt!
Riktigt kasst ställe
Sedan blev det kväll och dags för mat igen. Och då det på samma hotell som vi bodde på fanns flera av de som skulle tävla ihop med T beslöt vi oss för att hänga med till det ställe de beställt bord på.
Men vilken miss… Det var så mycket som inte stämde med maten så jag orkar inte ens räkna upp allt men kan meddela att min högrevsburgare var så torr att den föll i smulor när jag skar i den… Kan verkligen inte rekommendera Köket i Borås, håll er borta därifrån.
Betydligt bättre!
På lördagskvällen bestämdes sig T och jag för att inte äta ihop med jans golfvänner utan gick till ett ställe vi besökt en gång tidigare: Tugg burgers!
Här vet de hör man gör burgare! Och milkshakes! Fast den glömde jag ta bild på…
Men gott var det!
Kul!
På söndagen, när T och de andra kämpade på i ösregnet ute på golfbanan, träffade jag E! En vän sedan åren i Bryssel. Hon plockade upp mig på hotellet och så åkte vi först hem till deras hus. En fantastisk villa från 60-talet med utsikt över staden.
Sedan blev det museum! Abecita pokonst & foto och jag kan verkligen rekommdera detta ställe! Så vi pratade, tittade på fotokonst, pratade ännu mer, åkte och åt supergod mat och avslutade med ännu mer prat utanför hotellet.
Tack E för du tog dig tid att träffas!
Mer regn…
Sedan ut till golfbanan, hämta T och börja resan hemåt. Det regnade hela vägen utom en stund mellan Jönköping och Linköping. Lång väg hem i mörkret och trist väder.
Det var den helgen!
Hoppas er helg var fin och kanske inte bjöd på riktigt lika mycket regn.
To Brussels and beyond! - Livet går vidare 