Archive for maj, 2022

Snart slut och lite bilder

29 maj 2022

Har varit på väg att skriva detta inlägg massor av gånger men något kommer mellan och så glömmer jag bort det. Denna blogg börjar likna en fisk på torra land, något som ligger och kippar efter luft för att överleva.
Borde jag ge upp? Det tänker jag mycket på ska ni veta och har så gjort i många år nu. Ni är färre och färre som läser. Och kommentarer, ja de är också få, kommer från si så där fyra-fem personer på sin höjd.

Men tanken med detta inlägget var att summera maj, som snart är slut, och bjuda på lite bilder!

Halmstad
Vi besökte ju Halmstad i början av månaden, samma helg som jag besökte Sofieros slott.
Staden bjöd på trevliga skyltar med peppande citat. En restaurang med goda burgare och trevlig personal. Och en annan med god indisk mat. Och så en gata med små mysiga hus, kollade upp priserna och de var inte billiga om man säger så…

Så klart!
Och när jag ändå befann mig på västkusten fick det ju så klart bli en tripp till Gekås!
Hittade för en gångs skull kläder till mig själv och så fyllde jag på med basvaror som tandkräm, pumpakärnor, solroskärnor, oliver, trosskydd mm.

Sist på bollen?
Och tror banne mig vi var sist med att få ut våra utemöbler! Men nu är de på plats och har hunnit bli fulla av gult pollen sedan jag skurade dem. Och jag har också, äntligen, fått ner blommor i krukorna.

Ständigt…
Och så har det börjat… hela sommaren är det något som faller ner från våra lindar. Fröer, små torra saker från när bladen slår ut, vissna bitar från blomningen, frökapslar och så löven.
Men vi gillar dem ändå!

Premiär!
Maj har också bjudit på cykelpremiär! Det vill säga jag cyklar ute varje morgon, om det inte spöregnar, istället för på motionscykeln! Sen premiär i år på grund av att gatorna sopades sent.

Plums
I torsdags la vi i båten! Det föregicks av att vi tidigare skurat båten invändigt och också monterat tryckknappar till de nya gardinerna jag sytt.
Och eftersom det i helgen varit lite för kallt för att åka båt, enligt oss, så fikade vi i båten vid bryggan! Och T skurade skrovet.

Planerar
En ny karta är inköpt! Och en USA-resa planeras!
Helt nytt område för oss så det ska bli spännande! Och har du tips om den delen av USA lyssnar jag gärna.

Lite annat
Vi har också hunnit med att besöka sonen i Linköping, där jag målade element, lagade lunchlådor och T och sonen var på tävling (alltså T som tävlade och sonen som caddie).
Och jag noterade att de som sköter boule-banan utanför sonens balkong tar detta väldigt seriöst.

Och så har jag fastnat i broöppning några gånger, så klart!
Och en son har fyllt år, idag faktiskt, när han befinner sig på Irland!

Det var lite av det som hänt i maj!
Hoppas att sommaren kommer med besked snart, det har varit lite kyligt.
Önskar er en fin söndag, det lilla som är kvar av den!

Annons

Publicerat i (5) Maj 2022 | 8 Comments »

Sofiero slott

17 maj 2022

För snart två veckor sedan var T och jag i Halmstad. Han tävlade och jag följde med.
På söndagen medan T spelade sista rundan passade jag på att träffa min syster A. Hon bor utanför Lund och vi kom fram till att Helsingborg låg ungefär mitti mellan så det fick bli Sofiero slott. Förbered er på bildbomb!

Texten i kursivt har jag hämtat från Sofiero slotts hemsida.

Sofieros historia börjar år 1864 när prins Oscar och hans hustru Sophia av Nassau besöker sundets pärla Helsingborg. Det unga paret förälskar sig i den vackra utsikten, de skogsklädda ravinerna och närheten till Danmark. De köper hemmanet Skabelycke ett stycke norr om Helsingborg för att där bygga sitt sommarslott Sophie-Ro.

Sommaren år 1866 kunde paret flytta in i sina drömmars sommarslott som då hade ett annorlunda utseende än idag. Slottet hade bland annat bara en våning. När Oscar blev kung, Oscar II, tio år senare genomgick slottet en omfattande renovering och fick det utseende det har idag.

En solig dag fick vi där! Slottet ligger väl inbäddat bland raviner och mängder, ja massor, av rhododendron. Nu blommade inte just de så mycket än, syrran bestämde sig för att försöka åka dit igen för vi insåg när vi gick alla gångar, ner i raviner och över bäckar att det måste blomma precis överallt när de väl blommar!

Oscar och Sophia spenderade många vackra somrar på Sofiero. År 1905 ger de bort sitt älskade Sofiero i bröllopsgåva till sonsonen Gustaf Adolf när han gifter sig med sin Margareta från England. En solig julidag drygt en månad efter bröllopet anländer Gustav Adolf och Margareta till Sofiero med häst och vagn genom en entré smyckad med eklöv och krönt med en kunglig krona. Den svenska och engelska flaggan vajade bland helsingborgarna som välkomnade slottets nya ägare.

Slottet ligger också precis vid havet och man ser över till Danmark så klart.
Och även om inte rhododendron blommade så gjorde magnolian och alla tulpaner det så det räckte och blev över! Och vissa sorter av tulpanerna var enormt stora.

Kronprinsparet Gustaf Adolf och Margareta är båda mycket trädgårdsintresserade och det dröjer inte länge förrän en helt ny trädgård växer fram. Kronprinsessan Margareta, som växt upp bland praktfulla engelska parker, är växtkunnig och har en känsla för färg och form. Med sin kunskap och nyfikenhet om trädgårdsarbete deltar hon själv i anläggandet av slottsparkens rabatter och gångar. Tillsammans anlägger Margareta och Gustav Adolf stenpartier, blomsterplanteringar och en köksträdgård. De planterar även rhododendron, bygger ett växthus och anställer en riktig trädgårdsmästare.

På mindre än 15 år skapar de en fantastisk trädgård tillsammans. Margareta dör år 1920 och efterlämnar make med fem barn. Tre år senare gifter Gustaf Adolf om sig med Lady Louise Mountbatten från England.

År 1950 blir Gustav Adolf kung av Sverige, Gustav VI Adolf, men trädgårdsintresset finns det alltid tid för. Han odlar sin slottsträdgård och utvecklar med tiden ett unikt intresse för rhododendron. Under sin tid låter han plantera mer än 5 000 plantor. De flesta växer i ravinerna som löper norr och söder om slottet. Gustav VI Adolf blir sitt Sofiero troget och tillbringar somrarna där fram till sin död år 1973.

Inne i slottet finns en permanent utställning om livet på slottet under den tiden kungligheterna bodde här och med fokus på kvinnorna. Flera rum visade hur det såg ut när de bodde där.

År 1973 testamenterar Gustaf VI Adolf Sofiero till Helsingborgs stad. Tack vare Margaretas och Gustav Adolfs brinnande trädgårdsintresse kan idag tiotusentals besökare njuta av vår vackra slottspark varje år. På Sofiero arbetar idag kunniga trädgårdsmästare och trädgårdsdesigners med att bevara det arv som Margareta och Gustav Adolf lämnade efter sig, med samma experiementlusta som kronprinsparet hade.

Gustav VI Adolfs rhododendron och Margaretas blomsterrabatter tillhör fortfarande trädgårdens största attraktioner och numera kan du som besökare även njuta av ett imponerande dahliakvarter, en lustträdgård och en spännande köksträdgård. Under 2016 invigdes en stor jubileumsträdgård med anledning av Sofieros 150-årsfirande.

Just den veckan när vi var där så öppnades också utställningen 100% Wingårdh.
En berättelse om arkitekten Gert Wingårdhs väg från tanke till byggnader.

Under sommaren är det också en del konserter i parken och både syrran och jag minns en annan konsert 1989, dagen innan vår äldste sons dop, då syrran, jag och T såg Roxette i Hultfred folketspark. Bara några veckor senare slog de igenom internationellt och resten är historia.

Den här växten lovade syrran att ta bild på om hon kommer hit igen i sommar! Väldigt annorlunda.

Sedan sa vi hejdå och körde åt varsitt håll.
En mycket trevlig dag som förutom alla blommor, växter och solsken innehöll samtal om högt och lågt!

Publicerat i (5) Maj 2022 | 4 Comments »

Vi for till Bryssel & allt blev inte som vi tänkt

03 maj 2022

I onsdags kväll satte T och jag oss i bilen och körde mot Arlanda. Vi hade bokat morgonflyget till Bryssel och sov över på hotell för att slippa gå upp mitt i natten. Nåväl, 04.00 fick vi ändå gå upp… Och det tog tid på Arlanda, drygt en timme för att ta oss igenom säkerhetskontrollen men sedan flöt det på bra och planet var nog inte ens fyllt till en tredjedel.

Fördelen med att flyga tidigt är att man landar straxt efter nio i Bryssel och får en hel dag även den dagen! Riktigt kul att vara tillbaka i vår fd hemstad! Tre år sedan sist på grund av pandemin. Vi åkte tåget in till stan, ta ca 12 minuter och sedan en kort promenad upp till hotellet. Japp, verkligen upp!
Och vi bodde högst upp så bra utsikt!

Det blev direkt ut på stan för vi var hungriga! Och direkt till en favorit, Bia Mara, där de enbart serverar fisk på olika sätt och vi valde fish-taco! Och T drack belgisk öl. Såklart! Sedan shopping innan vi strosade tillbaka till hotellet via parken Jardin botanique de Bruxelles. Och ja, allt var betydligt gröna än här hemma.

På kvällen gick vi till ytterligare en favorit, Fanny Thai och som vanligt supergott! Överlag så verkade de flesta restauranger finnas kvar efter pandemin men en hel del butiker har slagit igen och många lokaler stod tomma.

Så blev det fredag och vi tog oss upp till området kring Avenue Louise och strosade runt där. Åt croissanter och såg en död mus. T hade ett möte medans vi åt lunch och fikade favoriten som efterrätt!
Sedan gick resten av dagen inte riktigt enligt plan…
För vid Avenue Louise snubblade jag på spårvagnsspåret, föll handlöst framåt och skrapade ansiktet i gatan.

T lyckades få undan mig från trafiken, för det är hela tiden bilar på den gatan, och satte mig på trottoaren. En kvinna som var sjukvårdsutbildad och en man från en butik kom och hjälpte oss med pappernäsdukar och ispåse. Kan meddela att jag var rätt hysterisk, blodet rann i ansiktet och jag förstod inte varifrån. Mina glasögon var helt förstörda och jag bara grät. Kvinnan var väldigt lugn och till slut kom vi fram till att ambulans var bäst. Jag var inte säker på att jag skulle klara av att gå de tio minuter det var till närmaste akut och vi kom fram till att komma in med ambulans vore bäst.

Så för första gången i mitt liv åkte jag ambulans. Väl på sjukhuset gick det fort, skrevs in, fick värktabletter, stelkrampsspruta och blev körd till ett rum. Några minuter senare dyker läkaren upp och kollar på mig, frågade en massa för att utesluta hjärnskakning och det blev röntgen av ena handen som värkte lika mycket som ansiktet. Direkt till röntgen och sedan tillbaka till rummet och så kom läkaren igen. Inget brutet som tur var. Såren tvättades och sedan fick vi gå. Med uppmaning att ta det lugnt i tolv timmar. Och från det att ambulansen hämtade mig till jag var klar tog drygt en timme! Men så visste jag ju redan att belgisk sjukvård är snabb och bra! Eftersom det fanns en tunnelbanestation straxt bredvid sjukhuset så tog vi tunnelbanan till hotellet, enklast så då det var samma linje hela vägen till hotellet.

Och ja, jag hade ont. I ansiktet, huvudet, knäna, höger hand och vänster tumme. Såg ut som jag brottats med en tiger. Men med solglasögon dolde jag det värsta. Var så ledsen hela eftermiddagen och ville hem men lugnade mig och insåg att jag haft en himla tur. Trots allt. Inget brutet, ingen hjärnskakning och alla tänder kvar.

Vi tog oss ut för mat på kvällen och hittade en syriansk/libanesisk restaurang på en bakgata vid hotellet. Supergod mat!

Så blev det lördag och jag vaknade. Kände redan innan jag öppnade ögonen att jag var svullen och ja, plus att runt båda ögonen hade blåmärken bildats. Ja, ni ser ju! Tacksam för solglasögonen faktiskt! Men i övrigt egentligen inte ont, mer svullen känsla och huvudvärk.

Vi hade planerat att gå på loppis i St Gilles och bestämde oss för att vi ville det. Tog oss dit med spårvagn, enkelt och inte så ansträngande.


Sedan lunch och vi mötte upp en väns son där, kul att träffa honom! Vi strosade ner till området vi bodde i under största delen av våra år i Bryssel och på vägen passerade vi platsen för olyckan och såg mitt blod… Vi gick givetvis förbi huset vi bodde i! Och förbi den kissande pojken!


Sedan vilade vi på hotellet till kvällen. Återigen spårvagn och denna gången till en thairestaurang vid den första lägenheten vi bodde i under åren i Bryssel. Och återigen supergod mat!

Och efter god mat så gick vi även förbi den lägenheten och strosade runt lite i området, så mycket minnen att prata om!

På vägen tillbaka till hotellet hoppade vi av vid Parc de Bruxelles för att gå en bit till denna häftiga sak! Har sett den på Instagram, flera gånger och ville se den i verkligheten, Passerelle Tondo. Denna gångbro är förbindelse mellan två hus där parlamentet och liknande myndigheter finns. Gillar mixen mellan gamla hus och modern arkitektur!

Förresten så är det numera supersmidigt att åka tunnelbana, buss eller spårvagn i Bryssel; man blippar bara sitt betalkort och behöver inte krångla med biljetter, appar eller speciella kort. Och till samma låga pris som den billigaste biljetten kostar och aldrig mer än 7,50 Euro/dag.

Ny dag och ännu mer blåmärken kring ögonen och även höger handen började bli färgglad. Även söndagen bjöd på loppis, denna gången en gatloppis och älskar hur folk öppnar sin port och bär ut saker att sälja! Mycket liv och rörelse, barn som lekte, mat som grillades, vin i glasen och folkfest!


Sedan fick vi leta för att hitta ett öppet ställe för lunch; söndag plus 1 maj och verkligen nästan stängt överallt. Men den syriansk/libanesisk restaurangen från i fredags var öppen och de fixade två maffiga wraps till oss som vi tog med till hotellet och åt innan det var dags att bege sig till tåget och åka till flygplatsen och börja hemresan.

Och hur mår jag då? Har egentligen inte så ont utan mer lite molande i höger hand, öm om jag petar på pannan, mer svullen över ögonen och så en tryckande huvudvärk över pannan. Men det räcker och är inte kul. Väntar på nya glasögon och har under tiden mina solglasögon med slipade glas men det är ansträngande att hela tiden ha det lite mörkt. Gnällig? T tycker inte det men känner mig lite så.
Men det blir sakta sakta bättre. Igår var jag och fick jacket i pannan inspekterat på vårdcentralen, det har kommit var ur det, men de tyckte det såg ok ut och la på ett nät med antibakteriell smörja på. Dock undrade de som jag; varför syddes det inte?
Och vet inte, jag såg ju själv aldrig jacket på akuten och litade på läkaren. Det lär bli ett större ärr än nödvändigt men för sent att göra något åt nu, bara att acceptera och som tur är har jag ju lugg!
Ska tillbaka till VC på torsdag och kolla så jacket igen.

Så det är väl bara att ta det lugnt och hoppas att det blå/rosa/gula kring ögonen minskar för varje dag och att glasögonen kommer snart!

Publicerat i (5) Maj 2022 | 4 Comments »