Gick in på biblioteket idag och passade på att läsa vår lokala dagstidning. Och inser att för tio år sedan hade vår äldste son och 112 hotellgäster plus personal en himla tur trots allt.
Minns den morgonen väl och det gör vår son också. Tyvärr är ingen dömd, trots att polisen är tvärsäkra på vem det var, så höll inte bevisningen och han går fri.
Jag är mest glad över att det gick bra, kunde blivit en mycket större katastrof.
Visserligen minus ute idag, och värre ska det bli med ner mot -10, men ingen snö i alla fall. Hittade denna bild som på dagen är två år gammal och tänkte mest PUH! att det inte ser ut så ute idag!
Äldste sonen kör hem i dag efter sina möten och han lär möta snö på vägen hem till Växjö, hoppas det inte blir allt för besvärligt. Någon som också lär möta honom hemma är lilla Athena! Hon gjord ett rejält försök att få följa med hit upp.
Gårdagens solsken är ett minne blott men jag njöt av dess värme genom rutorna när jag satt i soffan och läste i går eftermiddag. Nåja, lite besvärlig var den också då den lös mig i ögonen men det får man ta!
Förra veckans tulpan-bukett åkte nyss i soporna, visserligen gillar jag dem även lite vissna men dessa föll kronbladen av på bara man såg på dem!
Men det finns ju något vackert i det med!
Soligt och fint ute idag. Blåsigt och bara +6 så antar att det ser skönare ut från insidan.
Händer inte så mycket här just nu men fick ha kvar T hemma i veckan då den T skulle träffa på möte på annan ort gick och fick magsjuka… Synd om han med magsjuka men tur för mig!
Och igår kom äldste sonen upp hit för lite möten med kollegor till T. Så finbesök då han sover två nätter hos oss.
Det innebär också att jag sent igår kväll hastigt fick laga ett par jeans i baken och ska laga mer på dem ikväll antar jag. Ni vet: mamma fixar!
Och så fick vi se massor av fina bilder på kissemissen! Givetvis ha den lilla fluffbollen eget konto på Instagram! Vill ni följa så heter det @sleepingfloof
Tar det rätt lugnt annars, inga stora måsten just nu (mer än det vanliga med mat och sånt) och kroppen och jag är absolut inte överens just nu så jag försöker att inte göra det värre och vila mycket. Känns som jag går runt med en ständig sömnbrist men så blir det när kroppen gör ont även på natten.
Men om det nu blir som vissa tror, dvs tidig vår, så kommer värmen snart och det gör gott både för kropp och själ!
Borta hos yngste sonen i Washington state är det betydligt mer vinter; många minus och snö. Han hade till och med snow day förra veckan, alltså stängt på universitetet på grund av snön.
Hoppas solen skiner även hos dig och du kan få njuta av den lite.
Och ja, det är ju Alla hjärtans dag!
Och i år då 33 år sedan T och jag träffades.
Rätt galet vad fort tiden går när man trivs ihop och gillar varandra!
Så ge kärlek till de du gillar idag så får du nog lite tillbaka också!
Bilden har jag använt förr, så här såg (och kanske gör fortfarande) trafikljusen ut i Bryssel kring ULB (universitet) på vår väg till yngste sonens skola under februari de åren vi bodde i Bryssel.
Fick fråga från Monica i går om hur jag gjorde när jag sydde fast kardborrebanden på baksidan av dynorna.
Blev väldigt fina! När du satte kardborrband, satte du hela längs med sidan eller ”snuttar” av dem med lite avstånd emellan?
Och kom på att det kanske finns de där ute som undrar över detaljerna!
Just den frågan besvarade jag så här:
Satte kardborrband hela vägen men lämnade ca 3 cm i var ända och där sydde jag ett X. Hoppas du förstår!
Så jag sydde alltså fast kardborrebanden längs hela baksidan med undantag för de sista centimeterna på varje sida. Där sydde jag ett X, syns på andra bilden. Allt detta mest för att inte fresta på sömmarna när dynorna skulle i, rätt bökigt kan jag meddela; trots kardborre hela vägen så är det liten öppning och stor dyna. Själva kardborrebanden syddes fast med zick-zack, kan ju diskuteras om det blir snyggt men med rätt nyans på tråden och att det sitter på undersidan tyckte jag att det var rätt val och betydligt enklare att sy fast dem än att vingligt sy med raksöm längs de smala kanterna på ett kardborreband.
Jag valde också att sy med raksöm längs alla sömmar från rätsidan och konsekvent vika dessa sömsmåner åt samma håll så det blev enhetligt.
Små detaljer som tar lite extra tid men som gör att slutresultatet ser mer välgjort ut!
Ni som följer mig på Instagram minns kanske de rätt gräsligt fula dynorna i vår båt?
Om inte så påminner jag er!
Att det tyget skulle bytas var självklart. Även de blå- och vitrandiga gardinerna med ankare på ligger numera på soptippen.
Och de senaste veckorna har jag ägnat mig åt att klä om dynorna. Hade varit betydligt enklare om de varit vinkelräta men nu är de inte det och det har varit mycket tankeverksamhet, klurande och mätande för att få det bra. Men bra blev det!
Valde ett grått tyg, rätt neutralt, och så får det piffas upp med några kuddar. Och eftersom själva skumgummit var i betydligt bättre skick än jag först trodde behöll vi det men klädde dynorna med polyestervadd innan det nya tyget sattes dit. Och givetvis har alla dynor en öppning på baksidan som stängs med kardborreband så det går att tvätta tyget om det skulle behövas.
Och jo, jag har stuckit mig på nålar många gånger… De flesta gånger inte så djupt men ett par gånger så plåster behövdes och man blir rätt öm i fingertopparna av alla stick.
Faktiskt rätt nöjd med hur bra det blev och det var kul att fixa det! Ett steg närmare en fin båt till sommaren!
Förra helgens snöande och söndagens skottande känns rätt avlägset idag. Det har regnat i tre dagar nu, +4 ute och snön krymper så man nästan kan se det. Från taket rasar den i stora mängder. Inne i stan är pölarna stora och gummistövlar vore bäst att ha på fötterna. Och om några dagar ska det frysa på igen… Detta ständiga växlande i temperatur.
Tror jag håller mig inne idag, kroppen är tillbaka till normal form så gott som och det är jag glad för. Håller på med dynorna till båten, det blir bra och nu återstår den sista. Det är lite knepigt och mycket tankeverksamhet krävs, de har ju lite udda form och varje dyna blir mer unik än en fyrkantig med raka hörn och kanter. Men det är kul och jag gillar hur bra det blir. Och så ligger en rejäl hög tvätt och väntar på att bli vikt.
Hoppas ni har en fin helg och gör något kul!
Det går lite i vågor men rätt ofta kikar jag på diverse inrednings- och arkitektprogram på TV. De flesta från UK men någon från USA och Sverige också. De flesta hittar jag via diverse play-tjänster och det passar mig perfekt, då kan jag se dem när det passar mig.
Joanna och Chip! Så kul par! För lite grejen med alla dessa program är att jag fastnar för de som är programledare. Så synd att de här två inte gör fler säsonger. Hur som helst; de hjälper par i Texas att hitta nya hem för en viss budget (renovering inkluderad). Paren får välja på tre alternativ och husen genomgår oftast en total förvandling.
Makalösa hem eller som det heter i original; The World’s Most Extraordinary Homes. En BBC-produktion, dvs hög klass. Duon Piers Taylor och Caroline Quentin får nycklar till helt fantastiska hem på olika platser på vår jord. Också ett kul par, helt olika men bra mix.
Och så svenska Husdrömmar. Pernilla Månsson Colt, som nu bytts ut till Anne Lundblad (får se hur det blir och om det funkar) och så Gert Wingårdh. De följer par som renoverar, det tar ofta ett eller flera år men de återkommer till paret med jämna mellanrum i samma program och det blir en del om hur man som par fixar att göra sånt här ihop. Vissa par har faktiskt skilt sig mot slutet.
Location, location, location! Eller det mer trista svenska namnet Husjägarna. Kirstie Allsopp och Phil Spencer! Alltså dessa två är så roliga! Inte gifta men de har jobbat ihop i så många år att de beter sig som ett par och bara älskar dem. I varje program hjälper de varsitt par att i UK hitta nya hem, budget ska hållas, långa listor på önskemål, kanske inte alltid riktigt samma mål på båda och så till slut budgivning för att se om paren får köpa det hus de vill ha och om det går få ner priset. Lite då och då gör de uppföljning på hur det gått för par i tidigare program.
Och så höll jag på att glömma att de även gör Love it or list it! Tack Annika att du påminde mig!
BBC igen, dvs bra! Kevin McCloud följer personer som bygger på udda platser, udda hus, udda renoveringar och stora drömmar. Blir det klart? Hålls budgeten? Alltid en massa strul på vägen men det är det ju alltid när man bygger hus. Finns en version med hus i Australien men den serien gillar jag inte.
Och så det här. Lite skämskudde på det men gillar det ändå. Par som söker bostad på det som vi kanske skulle kalla semesterplatser. Spanien, Italien, Frankrike, Florida och Portugal. De har så klart en begränsad budget, massor av önskemål och sedan ska man ju ta steget också. Ibland blir det köp och ibland inte.
Numera finns det en annan variant på detta och då är de två mäklare som letar hus åt samma par; ett i UK och ett i annat land och tar paret steget att flytta? Ofta vill de båda i paren helt olika.
Detta är mina favoriter just nu. Och som jag nämnt; det är lika mycket de som håller i programmen som gör att jag tittar!
Gillar du också denna typen av program? Av samma anledningar?
Berätta gärna!
Solen skiner ute, -7 just nu men -14 när jag vaknade i morse.
Idag blir en dag med just ingenting planerat. Kroppen sa tydligt ifrån igår, antagligen lite för mycket snöröjning den senaste veckan, värken kom smygande efter lunch igår och till slut värkte det precis överallt.
Kröp ner i hett vatten i badkaret, så skönt.
Så idag tar jag det lugnt, försökte cykla på min motionscykel i morse men gav upp efter en minut. Orken fanns inte.
Så nu sitter jag i soffan, brasan brinner och jag kolla på Makalösa hem på Tv4 play.
Just inrednings- och arkitektprogram är något jag gillar att se på!
T jobbar sent idag, middag i stan så han lär komma hem när jag redan sover och just idag passar det mig perfekt; äter när jag vill, vilar, läser och jag tänker nog inte ens gå ut. Kanske dumt när solen skiner men idag bestämmer min kropp och inte mitt huvud!
Eftersom jag numera så sällan får den här riktigt jobbiga värken blir det faktiskt mer jobbig när den väl kommer men det går över, det vet jag ju. Och med värken kommer en orkeslöshet som inte bara är kroppen utan hela jag; tankar, tal, ja allt blir liksom trögt och jobbigt.
Så idag blir en lugn dag här hos mig.
När vi sitter här i soffan igår eftermiddag hoppas T plötsligt upp, kränger på sig överdragsbyxor och går ner. Han hörde att plogbilen var på väg och tänkte banne mig inte låta den tippa all snö från gatan på vår trottoar!
Så där stod han, halvvägs ut i gatan och pekade bestämt vilket håll han ville ha snön åt.
Och det funkade! Kanske fick de köra någon gång mer just utanför oss men all snö lades åt den sidan som ingen bor på.
Dock var det en person som inte blev lika glad. Han i den silverfärgade bilen. Han har parkerat där nu i över en månad, bilen står där mest hela tiden och det är parkeringsförbud där. Han bor i en lägenhet längre bort och oklart varför han envisas med att ställa sig där. Så inplogad blev han.
Lite senare, när det blivit mörkt kom han för att skotta fram sin bil. Med en isskrapa och en sådan lite sopborste som man har till rutorna! Han kämpade på, gav upp, kom tillbaka med en skyffel men kom inte direkt längre med den.
Så efter en timme tyckte T att killen behövde hjälp, ringde ner till vår hyresgäst och de båda gick ut och skottade på rätt ställen och knuffade ut bilen. Kanske han lärt sig att man inte ska parkera där, i alla fall inte när det snöar!
Även taket fick sig ett besök i går, skotta av landgången till sotaren som just varit här.
Bra utsikt där uppe!
Dags att köra till Willys, håll tummarna att de fått in mat som vanligt trots snön för vi har en kollega till T på middag i kväll och mat måste inköpas!
To Brussels and beyond! - Livet går vidare 