Onsdags-fynd

Här i stan har vi två secondhand-butiker; Röda korset och Tolv korgar (Pingstkyrkan). Båda är helt beroende på vad folk skänker till dem.
Röda korset är rätt trist och har oftast inte så kul saker plus att de som jobbar där inte direkt förstår hur man skyltar och exponerar saker… medelåldern ligger på +70 minst. Men ibland gör jag fynd där också.
Tolv korgar däremot har fattat grejen och där, som ni vet, köar man till och med lång tid innan de öppnar! De säljer mängder!

I förrgår köpte jag ett bord på just Röda korset och eftersom jag cyklade fick jag hämta det dagen efter. Så det gjorde jag igår. Samtidigt är det en man och en kvinna där för att lämna saker och killen som tar emot sakerna (jo de har en yngre person också men han är inte den skarpaste kniven i lådan om man säger så…) säger nej till flera saker.
Kikar vad det kan vara och blir helt paff…

En gammal dockvagn, två leksakshästar och en docka. Men varför sa han nej till dessa? Hade de sålts på Tolv korgar hade de lätt gått för 150 kr per styck. Och han tar inte emot dem ens! Jag frågar damen vad de ska göra med dem och hon svarar att de slänger dem på tippen och sedan undrar hon om jag vill ha dem så nu står de hemma hos mig!
Och jag börjar förstå varför Röda korset har så tråkiga saker…

Stökig natt och knölig fot

Onsdag och mitt i veckan om man vill se det så!
Började den här dagen sent, sov som en kratta i natt, sönderhackad sömn, märkliga drömmar och var nog vaken fem eller sex gånger. Somnade rejält vid halv sex och vaknade vid åtta! Helt genomsvettig och inser att jag också fått mensen i natt… Ja, förklarar kanske den usla sömnen lite i alla fall.

Men onsdag betyder numera PW också, jag går måndag, onsdag och fredag och ca 4,5 kilometer för att inte anstränga höften för mycket och det verkar funka bra. Nu kör jag så här ett tag och sedan får det nog bli en sakta ökning upp till de vanliga 7 kalorimetrarna och jag behöver också får till mer driv i steget men där är jag inte riktigt än.

Redan i fredags kände jag en lätt ömhet uppe på högra foten när jag gick, tänkte väl att jag snört skon för hårt. Samma i måndags. Så idag, snör skon, det gör ont och jag kränger av den igen. Och inser att jag har en stenhård knöl på foten, den går att flytta runt men den gör ont.
Så efter en hel dem om och men har jag nu en tid hos läkaren i morgon så får vi se vad som händer. Inser att den kan ju inte sitta där för jag kan ju inte gå i ballerinaskor hela vintern…
Fortsättning följer.

Söndagstankar

Söndag och snart ny vecka. Jag har varit själv sedan i fredags morse, T spelar tävling på H50-touren (och nej, han är inte 50 än men kan spela där om han vill, på något sätt sparas meriter och nästa år blir han ju 50). Han lär komma hem sent i kväll och sedan åker han tidigt i morgon bitti ner till Växjö för att jobba. Först tänkte jag åka med men min höft gillar inte bilåkning och då det nu, peppar peppar, känns som den är rejält på väg att bli bättre och jag kan gå PW, ja då gäller det att välja sitt bilåkande! Så jag blir hemma och han kommer tillbaka redan på onsdag.

Tänkte först att jag skulle ta en sväng till Ikea men kom på att det var nog helt fel helg om man inte vill boxas runt med alla som fått lön! Tar det en annan dag helt enkelt. Har istället ägnat helgen åt att fixa och dona här hemma: klippt gräset, rensat lite ogräs mellan stenplattorna, tvättar, städat och plocka undan lite. Och läst mycket!
Trodde V skulle komma ut hit och åka båt men det var ju löning och annat än att umgås med sin mor drog tydligen!

Och idag fyller yngste sonen 24 långt därborta i USA. Han har nog nyss vaknat. Inget han vill vi firar så då gör vi inte det. Men jag kan i alla fall få tänka att jag är så stolt över vår lilleman! Och jag är glad att få vara hans mor.

Bakåtblick och pengar tillbaka

Torsdag och en bra dag att spana bakåt ju!
För två veckor sedan (nåja det var på onsdagen för mig men inlägget publicerades torsdag om man håller sig till svensk tid), var T och jag inne i Seattle nästan hela dagen, en härlig dag med fina intryck och gassande sol och jo, jag kan sakna värmen.

Torsdagen däremot så åt vi nog den godaste lunchen på hela resan. Rörigt ställe, lång väntan men ack så gott! Och nog också den billigaste lunchen!

Men nu är man hemma och får gilla läget med svalare väder och bananpannkakor till lunch!
Idag förgylldes morgonen av att SAS ersätter oss med 400€ per person för strulet på hemresan! Plus utlägg för mat, samtal mm. Sånt får man ju gilla!

Och det luktar gott!

Man kan inte annat än le och bli glad när man beställer saker och de som skickat ansträngt sig lite extra! Och burken hade jag inte ens beställt.

Plastpåsar, kvalitetstid och lite annat

God morgon på er!
Inser att jag är lite slarvig med att skriva här sedan vi kom hem från US, ber om ursäkt. Skyller på att jag hela förra veckan var helt utslagen av den där jetlaggen. Men nu är det över! Som tur är har jag sovit bra hela tiden, OK vaknade halv fem en morgon men det var allt, det var istället den förlamande tröttheten dagtid som var jobbig.

Läste i DN att vi svenskar blivit så mycket bättre på att inte använda plastpåsar! Det gör mig glad! Den där påsen är ofta onödig och jag har i många år nu kört med återanvändbara kassar för matinköp och så har jag små i handväskan som går att rulla ihop, med två sådana klarar jag de flesta inköp utan plastkasse.

Idag börjar verksamheten i skolan som ligger mitt emot oss. Så nu är det slut på lugna mornar och dagar. För jag kan lova er att barn i årskurs 4 till 9 låter. Makalöst mycket. På något sätt går det tydligen inte att ha rast utan att man ska skrika hela tiden, rent ut sagt ett jäkla liv. Nåja, de har ju lektioner också! Och då blir det tyst.

Träffade på en väninna på stan i fredags. Länge sedan vi sågs, lite småprat och uppdateringar. Hon är rätt nyskild och börjar hitta nya rutiner för sig och grabbarna. Sedan sa hon typ att du ser ju inte T så mycket under sommarhalvåret, golf och mycket jobb. Jag hummade något till svar och sedan blev det där en tanke som jag burit med några dagar. Och ,1, hon vet inget om vårt liv, inget alls och, 2, det är väl vad man gör av den tid man har ihop? Har irriterat mig lite på att jag inte fick ur mig det där och då och inser att folk kanske går runt och tänker så om oss. Men skit samma, vi lever ett bra liv ihop!

Såg ni något av solförmörkelsen? Tydligen skulle vi kunna se lite här men trots fint väder var det några små envisa moln framför solen så icke. Sonen i Pullman, WA såg desto mer! 94% förmörkelse.  Förstår att många varit besvikna, förväntat sig mer spektakel och det kanske var just förväntningarna som var för höga? Sonen visste vad som skulle ske så han var mer än nöjd med vad han upplevde!
Och nu är det över!

Och så höften då… Den har rent ut sagt varit ett elände i sommar… allt början Kristi himmelsfärdshelgen och sedan dess har det bara gjort ont. Försökte gå mina PW:s ett tag men det gick inte så jag la dem på hyllan. Och tyvärr har ju avsaknaden av träning satt sig lite här och där på kroppen… Men efter nästan tre månader av vila är jag nu sakta på gång igen! Inga sju kilometer varje dag men kanske hälften och varannan dag. Och, peppar peppar, det funkar än så länge. OK, inte smärtfritt men det gör inte ont att gå utan det kommer efter men går över under dagen. Så jag tar det så här ett tag och så får vi se! Var hos sjukgymnasten i förra veckan och han behandlade med laser och akupunktur. Tror banne mig att det gav effekt!

Men idag är det då vilodag från PW:n och jag ska ta mig ur nattlinnet, duscha och knåpa ihop en inköpslista för det behövs mat i kylen!

Ampel på plats

Jodå, jag är kvar här! Har bokstavligen släpat mig fram de senaste dagarna, kan inte minnas att jag drabbats så här hårt av jetlag någonsin tidigare… Helt makalöst! Igår vaknade jag också tidigt, halv fem! Och det gjorde inte dagen bättre kan jag meddela. La mig vid 21 och sov i ett svep (nåja, två kissenödig-besök under natten men det ingår ju) till 7 då alarmet pep!
Idag är det bättre och jag hoppas det vänt nu.

Annars då? Planterade om två murgrönor i morse, planen var redan innan vi for att de skulle få plats i den ampel jag köpte i juni men tycket det kunde vänta tills vi kom hem igen. Så nu hänger den där jag tänkt mig!

Och så fick den lilla katten stå mellan babushkorna! Där står han i bra sällskap!

Veckans matinköp är gjorda, vi kommer ha tre extra personer här i helgen då det är tävling på touren och den går en timme från oss så då blir det att ha nattgäster. Gästrummet städat åt dem också.

Den försvunna väskan dök upp sent i måndagskväll. Trasig… hela ena sidan spräckt och då vi hade en annan väska i den (vi behövde ju får hem en del av de där sju resväskorna) så var även den spräckt lite… Anmälan är gjord men har inte hör ett ljud från Lufthansa. Än. I alla fall så var inget av sakerna i väskan trasiga, tur det!

Dags att hitta något att göra för nu slår straxt eftermiddags-koma in och då kan jag inte sitta ner, somnar ju då!

Vardag

Japp, vardagen slog till då. T åkte till jobbet i morse och jag är ensam hemma igen, första gången sedan 1 juni faktiskt. För det var då yngste sonen kom hit och sedan dess har alltid minst han i alla fall funnits hemma.
Med andra ord känns det lite konstigt idag men bara att vänja sig. Skypade med sonen i går och han har det bra, den värsta värmen har lagt sig och det hade till och med regnat i lördags. Han har otroligt svårt med värme så svalare, nåja det är ändå kring +25, är uppskattat. Han skulle cykla och handla mat men om det vet jag inget för klockan var sova-dags hos mig och nu sover sonen. Lite trixigt att få till tider att höras men helgerna lär i alla fall funka bättre. Den här veckan kör all introduktion igång för honom men han har redan fixat en del av det som står på programmet så förhoppningsvis får han tid till lite lugnt och ro också.
Saknar honom men vet att han har det bra och så glad att vi kunde åka med för det är lättare att förstå hans vardag när man vet hur det ser ut där han bor.

Och ni undrar säkert hur det går med den försvunna väskan och det undrar jag med… Den skulle dykt upp här igår men icke. Har ringt SAS idag och de hänvisade till DHL som kör ut och där fick jag tala med en norska som pladdrade på fort och jag fattade bara hälften men tydligen ligger väskan på en bil på väg och de hann inte igår. Man kan ju tycka att att de borde sms:a som det stod att de skulle men nej. Nåja, hoppas den kommer idag för jag saknar en del saker som ligger i den.

Jetlaggen är idag mer hanterbar än igår, i alla fall än så länge så vi får väl se om jag håller med senare idag. Igår var ruskigt jobbig, kändes som jag skulle somna om jag blinkade för sakta! Svårt att beskriva för någon som aldrig upplevt detta men det är så svårt att att göra annat än räkna timmar tills man får sova för det är det enda man tänker på. Sov inte lika hårt som första natten, vakande ungefär med två timmars mellanrum för jag behövde kissa men somna om direkt igen så egentligen inget problem.

Annars så plockar jag undan, viker all tvätt jag hann tvätta i helgen och tar det rätt lugnt!

Räknar timmarna

Jodå, vi sov som två klubbade sälar inatt, åtta timmar. Och vaknade absolut inte pigga…
Är rätt övertygad om att jag skulle kunna stå och somna. Att vara trött är en sak men att vara jetlaggad, ja det slår allt. Blinkar man för sakta kan man somna, metallsmak i munnen, yr, lätt illamående och trött, trött.

Vi räknar timmarna tills vi får sova igen! Och kämpar med att inte somna.
Det går ju över så klart men lär ta några dagar, man brukar ju säga att det behövs lika många dagar som tidsskillnaden var så nio dagar för oss då.
Ja ja…

Och hur går det med den försvunna resväskan? Ingen aning! Har fått sms att den är på väg men då det är söndag tror jag den inte alls kommer idag, tyvärr.

Äntligen hemma

Jodå, vi kom hem. Struligt som sjutton när våra biljetter plötsligt inte fanns. Det visade sig att det berodde på att flyget från Chicago till Stockholm ställts in. Då bokade SAS om oss till Lufthansa via Frankfurt. Utan att meddela det till oss. Sedan kan man tycka att United, som skulle flugit oss till Chicago, borde kunnat se det men tydligen kan inte de flygbolag som är med i Star Alliance se varandras bokningar… Vi har insett att vi ändå på något sätt hade tur för de övriga blev fast i Chicago över natten och nu ikväll landade tydligen två flyg från Chicago för att få hem alla.

Vi mellanlandade i Frankfurt, stressigt som sjutton då flyget från Seattle var försenat, men som tur var höll de planet till Stockholm då vi var många som kom från Seattle som skulle med det. Så vi landade  som vi skulle i Stockholm. Och där var V och hämtade upp oss. Sedan susade vi hem. Fast en av våra fyra väskor hamnade lite fel och kom tydligen med ett senare flyg men det ska dyka upp här hemma i morgon.

Och så var det där med jetlag… Hade vi flugit som vi skulle så hade vi flugit från Chicago vid 21 på kvällen. Nu fick vi vår långa flygning först istället och flög vid 14. Och jo, det är svårt att sova dagtid (även om det i Sverige var natt) så jag tror jag totalt sovit si så där 40 minuter. Är ruskigt trött nu men ska försöka hålla mig vaken till halv tio. Lätt snurrig, mat smakar konstigt och fryser (det kan ju bero på att det är cirka 20 grader kallare här hemma än vad vi haft de senaste tre veckorna).

Och på tal om snurrig; när T och jag åkte in till stan för att handla mat tidigare mötte vi en gammal man i en rondell, han kom i sin röda bil på FEL HÅLL i rondellen. Han såg så förvirrad ut… Han körd ur rondellen på rätt ställe så förhoppningsvis kom han dit han skulle.