Hur sov du i natt?

Det här med sömn mina vänner… Inte enkelt alltid, i alla fall inte för mig. T däremot sover inom några minuter. Varje kväll. Sånt kan man ju nästan bli avundsjuk på!
Nu för tiden har jag ett mer avslappnat förhållande till min lite struliga sömn, stressar inte upp mig och sover därmed bättre men det tog år av träning innan jag nådde dit och mycket beror nog på att jag vet att jag sällan behöver vara uppe en viss tid längre, jag kan sova lite till om natten varit sömnlös.

I natt då! När T är bortrest lägger jag mig nästan alltid innan halv tio och vaknar oftast väldigt utvilad av mig själv kring sex. Det är nog egentligen den optimala sovperioden för mig men ska man ens hinna umgås på kvällar går det ju inte riktigt att säga godnatt straxt efter nio varje kväll.

Så igår låg jag i sängen straxt efter nio och somnade bums för att vakna tjugo minuter senare. Troligtvis av ljuset från min mobil, som jag hade på ljudlös, och ett sms från V. Var tvungen att agera på hans fråga så bara att kliva upp och kolla en sak i min kalender, annars hade han missat en tid idag. Gick på toa och kissade också.

Tillbaka i sängen igen. Sover och drömmer som attan. Stressiga drömmar där vi åker i V:s båt hela familjen och massor av resväskor. Vi skulle med ett flyg och var sena så varför vi var i båten med alla väskor var oklart. Drömmar är ju sällan logiska!

Vaknar tre gånger till under natten och känner mig stressad. Biter ihop käken känner jag och mina händer är hårt knutna när jag vaknar. Är uppe och kissar varje gång, hur sjutton man nu kan bli så himla kissnödig när man drack sist vid sju-tiden. Märkligt.

En annan dröm under natten handlar också om att passa tider, ett tåg jag ska med men jag måste tydligen också köpa ett par byxor innan tåget går. Rusar runt i butiker, med resväska, och letar. Biträden som inte vill hjälpa till, sura kunder och kö i provrum. Stressigt som attan med andra ord.

En väldigt rörig natt med andra ord och att det blåst något ofantligt i natt gjorde nog inte sömnen bättre, så mycket ljud utifrån och vinande vind.

Men vaknade till en om än blåsig men solig fredag! Det märks att hösten tagit över…
Idag bli en fredag för mig själv, T landar i morgon förmiddag och V kommer inte hit i helgen för han ska ner till sin H i Linköping.

Vet att vi är många som sover dåligt och det är inte kul, man kämpar på och tar till de knep man har men jag sover aldrig en hel natt utan att vakna minst en gång. Oftast av att det gör ont någonstans i kroppen.
Hoppas du i alla fall fick sova gott i natt!

 

Tre bilder

Jag badade i går! Äntligen!
Dessa bokstavspärlor har jag letat efter sedan jag köpte dem… De bara försvann men idag, när jag skrev in T:s kvitton i vår bokföringsfil, dök de upp. Låg gömda under alla kvitton.
Bananmuffins! Bakade åtta och de lär vara slut innan lunch i morgon… Och nej, ska inte bjuda någon på dem vad jag vet.

Hoppas det ger resultat!

Har ju skrivit om det förr fast just nu kan jag inte hitta något inlägg om det… Det här med att vår parkering används av föräldrar till elever på skolan mitt emot oss. Och hur irriterande det är att komma hem och inte kunna parkera på sin tomt, när man har sex parkeringar, bara för någon inte bryr sig att det är privat parkering.
Och alla idiotiska svar när man påpekar att de står på privat parkering.
Och att skolan inte bryr sig ett skit.
Så förra veckan fick jag milt sagt nog. Ringde kommunens parkeringsvakt och frågade vad vi kan göra. Och han hade svar!
Så numera har vi ett så kallat noll-avtal med Securitas. Det betyder att de kollar vår parkering lite då och då samt att vi kan ringa så fort någon utom vi som bor där står på vår parkering. De kommer då ut och det blir parkeringsbot för ägaren av bilen. Noll-avtalet betyder att vi inte betalar något för detta och Securitas tar avgifterna för boten som betalning. För att våra bilar inte ska bli lappade så har vi fått parkeringstillstånd att ha i rutan.

Vi hoppas att skylten och eventuella p-böter avskräcker och att det på sikt gör att ingen står där utan lov.
För som han från kommunen sa:
– När det svider i plånboken ger det resultat.

Liten

Även om man, som vår äldste son, är 195 cm lång kan man ibland se väldigt liten ut!
Han är på entreprenadmässa i Las Vegas, och jo, det är varmt ute där!

Besviken…

Besök på Ikea betyder räkmacka till lunch, känt sedan länge!
Men attan vad besviken jag blev idag… de har börjat göra den på grovt mörkt bröd…
Frågade om det fanns på det vanliga brödet men icke.
– Det är många som påpekat detta och vill ha det ljusa brödet, sa hon som jobbar i köket.
Kanske dags att lyssna på kunderna då!

Ensam igen

Så var jag ensam igen då. T for till US i går morse, redan vid nio kom taxin, och det blev en kort helg med andra ord.
Men i alla fall besök av V och vi satte igång med ett rejält lass köttfärssås direkt på morgonen, 17 lunchlådor blev det och med de nio jag gjorde i lördags så fick han med sig 26 lunchlådor hem för totalt 280 kr! Eller fick och fick, han betalade ju så klart maten.
Sedan tog han båten och for ut resten av dagen.

Blev en lugn dag; slängde alla uteblommor, betalade räkningar och lagade V:s jeans. Igen. Annars mest bokläsning.
Idag ska jag ta mig till Västerås och Ikea tänkte jag, länge sedan jag var där och vi behöver nya täcken så det tänkte jag få med mig hem. Och sedan blir det säkert mer saker än så!

Dags att ta tag i dagen så jag kommer iväg snart då!

Och jag skuttar runt lite

Ja, ja… vet att det ser lite provisoriskt ut.
Men ser ni?! JAG HAR BADKAR!
Det står stadigt, går att bada i och även om det är en bra bit tills vi gjort om hela badrummet så HAR JAG BADKAR!
Fasen vad det ska badas i vinter.

1461

Idag är det 1461 dagar sedan vi lämnade Bryssel tidigt på morgonen och sedan när det blev kväll körde in i Sverige. En resa vi gjort många gånger men nu var det för att flytta tillbaka. Och stanna sådär två till tre år. Det visade ju sig inte stämma när jag blickar bakåt och vi idag kan lägga fyra år i Sverige till listan.

Med facit i hand har det varit en större omställning än jag ens kunde drömma om, vi skulle ju flytta hem till vårt hemland och jag trodde väl det skulle gå smidigt. Fast nä, kanske jag inte egentligen trodde det, visst allt praktiskt kring flytten rullade på men mentalt har det varit en lång och tung resa. För mig. Lämnade ett liv i Bryssel som jag saknar dagligen, vänner, staden och livet. Längtan tillbaka har varit enorm, och är väl fortfarande till viss del, men jag har accepterat att det lär förbli en dröm och aldrig verklighet. Det var så nära förra sommaren men nej. Jag har ibland fortfarande känslan att vi bara är här på tillfälligt besök, även om det känns så mer och mer sällan.

Visst har vi ett fantastiskt liv här med, våra barn mår bra och har jobb och studier de trivs med, T gillar sitt jobb och utvecklas där. Men jag då? Rent krasst kan man säga att jag skrumpnat ihop lite. De så där tio vänner jag hade i Bryssel är väl nere på en två med lite god vilja. Har ingen att ringa och bara prata strunt med när det finns behov, ingen för spontana fikastunder eller utflykter. Visst, folk jobbar, det fattar ju jag med men mina vänner i Bryssel gjorde och gör det med och ändå fanns det liksom mer tid.
OK, ska inte gnälla för visst finns det fina stunder! Som i förrgår när hyresgästen C och jag var på bio och jag skrattade så sminket rök och magen knep!

Äsch, har väl bara lite väl mycket PMS som råkar infinna sig på en dag som ger lite för mycket minnen!
Och jo, det är tredje gången på kort tid med samma bild, jag vet, men den är så mycket min gamla hemstad för mig.

No shortcuts

På min PW på mornarna kan jag på slutet gena lite om jag är trött eller vansinnigt kissnödig. Men icke idag!
Bara att gå lite längre och det var väl bra det!
September fortsätter vara en fantastiskt fin månad, visserligen har den där goa värmen gett med sig men sol i alla fall. Bara att njuta med andra ord.

Inga stora planer för dagen, T kommer hem sent ikväll och jag ska nog ta en sväng till secondhandbutiken i eftermiddag.
Så vad gör du en onsdag i september?

Gott

Här hos oss äts det ynkligt lite potatis. En som inte gillar det (jag) och en som inte tål (T).
Det jag äter i form av potatis blir strips någon gång då och då och chips ännu mer sällan.

Folk brukar fråga vad vi äter istället, precis som det inte finns något alls att byta ut potatis med!
Det blir ris, nudlar och grönsaker. Och så en ny favorit: zucchiniplättar!
Lite som potatisplättar eller rårakor fast då utan potatis. Så klart!

Väldigt enkelt att göra! Jag uteslöt dillen, har lite svårt mest just dill. Har sett recept med riven mozzarella istället för fetaost och också med parmesan istället. De går nog variera lite hur som helst!
Goda blev de i alla fall!

Receptet hittade jag i Ica Buffé nr 9 2016