Hemma igen

Jodå, vi är hemma igen, landade kring lunch igår. Och jo, jetlagen är svår… Jag drabbas alltid värst när jag flyger från USA (märker ingenting på andra hållet). Trött, ja, men yrsel, illamående, metallsmak i munnen och en väldigt lustig känsla i hela kroppen. Kan somna på en sekund tror jag, svårt att koncentrera mig och mellansonen har skrattat åt mig idag när jag sagt fel ord, slutat prata mitt i meningar och sitter och stirrar rakt ut!
Men det går ju över som tur är!

Resan hem gick bra, vi lyfte en timme försenat från Seattle men eftersom vi hade drygt fyra timmars väntan i Chicago så ingen panik. Innan vi lyfte åt vi en macka som lämnade en hel del att önska… Vissa andra hade en hel kylväska med mat med sig! Det luktade rätt mycket mat på planen för det var inte bara dessa som åt matsäck!
Men jag koncentrerade mig på en av mina nya handväskor, mer om det snart!

Väl i Chicago så kan man inte annat än fundera på hur de tänkte när det inte fanns en enda skylt för hur man tar sig från terminal 1 till nr 5… Deras tåg mellan terminalerna byggs om så vi gick och gick, sedan frågade vi några säkerhetskillar som sa att vi skulle till terminal 3 och gate G17. Så vi gick dit och där i ett hörn fanns en dörr ut till bussen som körde oss till terminal 5. Kanske det skulle underlätta om man skyltade så vi resenärer slapp gissa och leta oss fram!
Sedan satt vi i loungen en stund, ute var det oväder de luxe och det var därför vi var försenade från Seattle då planet vi åkte med just kom från Chicago innan.
Flyget Chicago – Stockholm gick bra, lång tid men OK. Jag sov nog max 1,5 timme medans min käre man sov desto mer! Såg en film jag kan rekommendera; Allinclusive

Väl på Arlanda så inser vi att T:s golfbag inte flugit med oss hem… Så bara att köa, anmäla detta och hoppas den hittas. Det gjorde den för den dök upp här hemma i eftermiddags. Packade så gott som upp allt i går redan, lika bra att ta tag i det direkt.
Och så ville jag ju få upp alla mina nya handväskor! Jo, det blev visst sex stycken! Hade nog inte blivit så många om inte T sagt om och om igen att jag borde unna mig mer. Så det gjorde jag!

Idag har jag kämpat med jetlag, handlat mat, nästan glömt att jag hade tid hos sjukgymnasten och hamnat i broöppning två gånger!

Och det har varit väldigt varmt och är fortfarande.
Så rakt in i vardagen!

 

Sista dagen

Vår sista hela dagen i USA för den här gången har vi spenderat i Seattle. Vi vaknade till en mulen dag men det klarnade upp och har varit soligt hela dagen, inte supervarmt men lagom för att ha klänning med tunn kofta och varken frysa eller svettas.

Vi åt gelato på samma ställe som förra sommaren, lika gott så klart. Och betydligt mer sikt än förra året då det ju låg ett dis över hela Washington inkl Seattle pga skogsbränder.
Och givetvis ska man matcha sin klänning och glass!

Vi såg två bilar med märkliga attribut: en med kulhål i och en med lastpallar i en hög direkt på taket!

Delade på en sallad till kvällsmat och så enormt mycket mat att den mer än väl räckte till oss båda. Och blir frukost i morgon! Och lilla damen som satt vid bordet bredvid hade med sin lilla hund i en vagn. Får man ens ha med hundar in på restauranger i Sverige?

Väl tillbaka på hotellet så mötte vi Hazel i korridoren. Men det finns även andra varelser på detta hotell, som tex får under trappen!

Straxt dags att sova och i morgon checkar vi ut och börjar flyga hemåt, hoppas verkligen det funkar smidigare än sist. Vi har haft en fantastisk resa, sett massor, lärt oss nya saker om USA och de städer vi passerat. Och fått träffa yngste sonen!

Tog tid

Efter en tidigt lunch ihop med sonen, det blev pizza på ett ställe som är kända för sina Carlones och väggar fyllda av teckningar som kunder gjort, så åkte T och jag mot Seattle.

Lite vemodigt att lämna sonen och Pullman men det kändes ändå OK. Och långt efter vi lämnat staden så kunde man se skyltar med Go Cougs!

Resan borde tagit si så där 4 timmar och 45 minuter men det blev istället drygt sex timmar på grund av vägarbeten…

Sedan var vi på hotellet. De har en robot som heter Hazel! Den kommer om man tex behöver fler handdukar eller mer toalettpapper.

Blev en sen middag vi bardisken på Cheesecake factory, det var 30 minuter kö för bord och det var vi för hungriga för. Vi delade på en pasta och sedan på en cheesecake!

Och så har jag sett den största avokadon! Gigantisk!

Och vi gick på marknad

I morse for vi till Moscow. Nåja, kanske inte så lång resa som det kan låta som utan bara cirka tio minuter med bil från Pullman, för det finns ett Moscow i Idaho också.
Varje lördag från maj till oktober är det Farmer’s market och yngste sonens vän E tipsade om detta och vi mötte upp henne där. Och när vi strosat runt där en stund blev det brunch på ett trevligt ställe där vi var även i augusti förra året.

Har haft en hel del värk idag så när vi kom hem igen la jag mig att sova en timme, T åkte och spelade golf men en man han träffade här förra året och när jag vaknade kändes det lite bättre. Så sonen och jag åkte till Safeway för han behövde handla lite mat och passade på att köpa skrymmande och tunga saker när han slapp cykla med sina inköp.

Nu i kväll har jag packat lite för det är vår sista kväll här i Pullman och i morgon ska vi åka till Seattle innan vi flyger hem på tisdag.
Det känns i hjärtat att vi ska åka i morgon och inte veta när vi träffar sonen igen. Men han har det bra här, han trivs och har vänner kring sig som bryr sig om honom.
Tror inte jag kommer gråta som jag gjorde förra året men vi får se.

Bättre

Jodå, vaknade och kände att värken gett sig av! Lite seg och trött i kroppen, svårt att beskriva känslan men alltid samma sak efter dagar med värk, det blir liksom någon slags trötthet i kroppen. Vi gick PW i morse och T höll mig i handen i backarna och liksom drog mig uppåt för där fanns inte orken alls.

Nu i kväll har vi varit i grannstaden Moscow, Idaho, och träffat en vän till vår son och spelat biljard och sedan blev det mexikansk mat.

Väldigt långt ifrån midsommarfirande men sånt har vi ju ändå aldrig sysslat med så inget vi saknat idag.
Straxt dags att sova och i morgon ska vi på marknad.

Om man kunde välja dag

Idag har varit en bra dag men tyvärr slog värken i min kropp till runt lunch och det är ju som det är men jag önskar att det gick att välja tillfällen. Men det går ju inte.
Hur som helst så började vi dagen med frukost ihop, yngste sonen lärde T att pochera ägg och när sonen gick till jobbet gick T och jag en PW. Pullman är en stad som ligger runt flera kullar så det blev en hel del uppför och nedför! Och från kullarna är det fin utsikt över området.

Och när sonen kom tillbaka vid halv två åt vi sallad i hans lägenhet. Nu ikväll blev det pizza på ett mysigt ställe som heter Porch light. T och jag gillar att samtala med sonen, det ger så mycket tillbaka och det känns att han trivs här!

 

Straxt dags att sova och jag hoppas min kropp slutat göra ont när jag vaknar i morgon!
Så bestämmer vi att det blir!

Idaho & Washington

I morse lämnade vi Missoula och åkte mot Idaho. Och den uppmärksamme ser att jag nu också uppdaterat förra inlägget med bilder.
Naturen har idag totalt bytt skepnad och det karga landskapet har ersatts av skog. I mängder! Vi korsade Idaho där staten är som smalast men innan vi lämnade den så stannade vi i staden Wallace, en stad med en silvergruva och spännande historia. När I90 (motorvägen) skulle byggas genom dalen så ville myndigheterna att staden skulle bort så vägen kunde byggas men kvinnorna i stan (männen jobbade i gruvan och hade väl inte tid) protesterade. I 23 år! Och fick rätt till slut och motorvägen går på en bro över utkanten av staden. Hela staden är kulturminnesmärkt och inga kedjor som McDonald mfl får etablera sig där. Lite som att tiden stannat; hus och skyltfönster är från svunnen tid men ändå en modern liten stad.

Sedan åkte vi in i Washington och värmen kom tillbaka rejält. Ett stopp i Spokane för lunch och lite shopping innan vi åkte vidare mot Pullman. Böljande fält med odlad mark; grönt mot klarblå himmel! Vi använder GPS men också papperskarta, det har faktiskt gått åt tre olika för vår resa, och så för vi statistik! Det är T som räknar entreprenadmaskiner; olika modeller och märken. En liten marknadsundersökning!

Och så var vi framme i Pullman och hos yngste sonen. Ett halvår sedan sist men han var sig lik om man bortser från att skägget var längre!
Innan det blev kväll så hann vi med en god burgare i grannstaden Moscow som ligger i Idaho. Och jo, Pullman ligger precis på gränsen till Idaho.
Nu ska jag straxt sova så god natt på er!

Idaho Fakta: 
Största stad: Boise
Huvudstad: Boise
Folkmängd: drygt 1,6 miljoner (7,24 invånare/km²)

Delstatens största stad och huvudstad är Boise. Invånarna kallas ”Idahoans”. Idaho blev amerikanskt territorium genom Oregonfördraget och anslöt sig till unionen den 3 juli 1890 som den 43:e delstaten.

Idaho är en mestadels bergig delstat med en yta knappt mindre än halva Sverige.
Den är en inlandsstat omgiven av delstaterna Washington, Oregon, Nevada, Utah,
Wyoming, Montana och den kanadensiska provinsen British Columbia. Ett nätverk av dammar och slussar på Columbiafloden och Snake River gör att staden Lewiston har den hamn som ligger längst från västkusten i kontinentala USA.

Idaho är en viktig stat ur agrikulturell synvinkel. Nästan en tredjedel av all potatis i USA odlas där. McDonalds, en av världens största potatisuppköpare (varav 140–150 miljoner kilo per år från Idaho), använder sorterna: Russet Burbank, Shepody och Pentland Dell vilka till största delen odlas i Idaho.

Fakta från Wikipedia.

Washington Fakta:
Största stad: Seattle
Huvudstad: Olympia
Folkmängd: drygt 6,7 miljoner (39 invånare/km²)
Kallas The Evergreen State

Delstaten Washingtons natur är mäktig och mångfacetterad. Olympic National Parkinnehåller en nordlig variant av regnskog.

Delstaten har fått sitt namn efter USA:s förste president George Washington och det territorium som en gång utgjorde nordvästra USA.

Klimatet varierar stort mellan Washingtons västra och östra delar som åtskiljs av Kaskadbergen. De västliga delarna mot havet har kustklimat medan de östliga delarna, med Columbiaplatån, har stäppklimat.

Flera faktorer avgör vädret i de olika klimatzonerna i Washington – hög- och lågtryckssystemen skapade över norra Stilla Havet, luftmassorna från kontinentalamerika och bergsområdena Kaskadbergen och Olympiska bergen. Vårens och sommarens högtryckssystem över Stilla Havet ger övervägande svala nordvästliga vindar och normalt sett torrt väder. På hösten och vintern ändras vindriktningen till sydväst genom att lågtryckssystemen dominerar över havet. Detta drar in varm och fuktig luft och stora mängder nederbörd.

Olympiska bergen och Kaskadbergen ger upphov till en orografisk effekt när vindarna drar in västerifrån. De västliga sidorna får då stora mängder nederbörd och lägre temperaturer medan bortre sidan som ligger i regnskugga får märkbart torrare och varmare. Denna effekt är tydligast kring Olympiska bergen i Washingtons västligaste del. Där har den sydvästliga delen tempererad regnskog medan den nordostliga har medelhavsklimat. Kaskadbergen ger upphov till en större orografisk effekt och fångar upp större delen av nederbörden som färdas österut. De högsta altituderna får stora mängder snö och den östliga sidan i allmänhet, och den låglänta Columbiaplatån i synnerhet, åtnjuter torrare och nederbördsfattigare stäppklimat.

Fakta från Wikipedia.

Mer Montana – med bilder!

Idag körde vi från Billings till Missoula, och jo, vi är fortfarande kvar i Montana. Landskapet har ändrats lite, det är fortfarande väldigt långt mellan hus och samhällen men mer träd och odlad mark. Och så kor! Och enormt långa tåg! Vi har försökt räkna vagnarna och det är kring 150 vagnar i varje tåg! Tre lok fram och ett bak.
En del städer har varit helt beroende av gruvdrift, tex Butte där man utvann bla koppar ur marken. En stad som nu var enormt sliten och nedgången men som en gång var enormt rik. Idag kämpar de med ett enormt problem; grundvattnet håller på att förgiftas helt av gift från gruvan…

Det blev pizza till middag och från ett ställe som fanns med i en roman jag läste i våras! Det visade sig att Biga pizza fanns och också var bra! Riktigt goda vedugnsbakade pizzor på surdeg! Och så körde jag nästan över en sköldpadda! Den var i sakta mak på väg över en hårt trafikerad väg och jag hoppas den överlevde men det är nog inte så sannolikt.

Och nu vore det ju på sin plats med fina bilder från igår men även om jag försökte vid sex i morse så går det inte att ladda upp dem på grund av för slött internet… Så bilder kommer senare! Väl hos yngste sonen fick jag dit bilderna!

Idag kör vi vidare, korsar Idaho lite och sedan in i Washington och i eftermiddag är vi i Pullman och träffar yngste sonen!

Montana

Igår rullade vi vidare och lämnade Wyoming och åkte in i Montana. Innan dess blev det ett stopp på Custer Battlefield museum vid Little Big Horn. Intressant information om slaget i Little Big Horn, en film med mycket fakta på ett bra sätt.
Vi har färdats med storslagna vyer utanför bilen, vidder där absolut ingen bor. Man kör mil efter mil och det finns ingenting. Att leva i dessa områden kräver nog enormt mycket av de som bor här. Områdena är inte odlade utan vildmark med kor lite här och där. Tyvärr är det svårt på bild att visa hur vidsträckta vidderna är.

Det blev en sen lunch i Billings, där vi också bodde i natt, det blev burgare på The Burger Dive som är känt från TV-programmet Man vs Food. Supergoda hamburgare!

Det är rätt knepigt att publicera blogginlägg… Uppkopplingen på de hotell vi bor på är ”high speed” men det betyder ingenting för det är så trögt och kan ta evigheter att få upp EN bild… Kvällarna är värst, då ska väl alla gäster använda internet så mornar är bättre för då sover väl folk. Nåja, jag kämpar på!

Montana Fakta:
Största stad: Helena
Huvudstad: Billings
Folkmängd: drygt 1 miljon (3 invånare/km²)
Kallas The Treasure State

I delstatens västra och mellersta tredjedelar finns flera bergsområden, vilka utgör en del av Klippiga bergen, varav 77 är namngivna. Det är dessa berg som gett Montana dess namn (av spanska: montaña, ”berg”). Montana är USA:s fjärde största till ytan men har samtidigt den tredje lägsta befolkningstätheten. Delstatens ekonomi är främst baserad på jordbruk, skogsbruk och gruvindustri. Glacier nationalpark, platsen för slaget vid Little Big Horn, och tre av de fem entréerna till Yellowstone nationalpark gör turism till en stor del av delstatens ekonomi.

Montana utgör en del av regionerna Great Plains och Pacific Northwest och kallas ofta ”Treasure State”, ”Land of Shining Mountains”, ”Big Sky Country” eller ibland ”last best place”.

Innan européerna anlände till Montana levde flera indianstammar i området.
Kråkindianer i de södra och centrala delarna; cheyenner i sydöst;
svartfotsindianer, assiniboiner och Gros ventres i de norra centrala delarna; och kutenai och salish i väst.
Dessutom levde Pend d’Oreille kring Flathead Lake och Kalispel i bergen i väster.

I Montana gjorde den amerikanska ursprungsbefolkningen ett sista försök att behålla sin mark. Vid slaget vid Little Big Horn 1876 besegrade en indianallians George Armstrong Custers trupper – något som dock skulle visa sig vara en pyrrhusseger då truppförstärkningar snabbt lyckades driva tillbaka indianerna till deras reservat. Ett lågintensivt krig fortsatte fram till 1890 då indianhövdingen Sitting Bull dödades, följt av massakern vid Wounded Knee.

Tyskt påbrå dominerar i Montana men i jordbruksområdena i norr och öster finns många invånare med skandinaviskt ursprung. Ursprungsbefolkningen utgör majoriteten i delstatens sju indianreservat. I gruvsamhällena i västra Montana är den etniska mångfalden större med människor med östeuropeisk, irländsk och brittisk bakgrund.

Fakta från Wikipedia.

 

Wyoming och skitväder

Igår lämnade vi South Dakota och körde in i Wyoming. Innan dess hann vi med att besöka Mount Rushmore. Och då det regnade precis hela dagen och vår resa gick på hög höjd så gjorde både regn och dimma att vi inte såg så långt speciellt ofta… Alla vidder hade nog varit ännu mer fantastiska om himlen varit blå och solen lyst. Men man rår inte på väder och bara att gilla läget. I förrgår toppade temperaturen på 104 F och igår var det som lägst 49 F, stor skillnad! Vi frös en hel del igår då vi verkligen inte hade kläder med oss för bara +9!
Ungefär samma gråa regniga väder idag men vi åker bort från det och hoppas på bättre väder redan i kväll eller i morgon.

Vi åkte också över en tidzon igår så nu är vi åtta timmar efter er i Europa, det blir en zon till innan vi är framme hos yngste sonen. Nu dags för frukost och PW!

Fakta:
Största stad: Cheyenne
Huvudstad: Cheyenne
Folkmängd: ca 560 000 (2,2 invånare/km²)

Delstaten ligger centralt i landets västra del och definieras även av United States Census Bureau som del av regionen Västra USA. De två västra tredjedelarna av den glesbefolkade delstaten är till större delen täckta av bergskedjor och betesmarker vid foten av östra Klippiga bergen, medan den östra tredjedelen av delstaten består av en höghöjdsprärie som kallas High Plains.

Wyoming är den till ytan tionde största amerikanska delstaten och den minst befolkade. Antalet invånare år 2010 var 563 626 vilket är en ökning med 14,1 % sedan år 2000. Huvudstad är Cheyenne, belägen i sydöstra delen av delstaten, som med en befolkning på knappt 60 000 personer också är delstatens största stad, före den näst största staden Casper som ligger i centrala Wyoming. Delstatens namn har indianskt ursprung och kommer av Muneespråkets xwé:wamənk som betyder ”på den stora älvens flatsida” vilket var namnet på Wyomingdalen i Pennsylvania.

Delstatens motto ”Equal Rights” har sin grund i att dess föregångare Wyomingterritoriet 1869 höll de första allmänna valen i USA där kvinnor hade rösträtt. Delstaten var även den första med kvinnliga jurymedlemmar och fredsdomare (Esther Hobart Morris, 1870) samt med en kvinnlig guvernör (Nellie Tayloe Ross, 1925–1927). Wyoming kallar sig därför officiellt även ”Equality state”.

Området beboddes före de europeiska bosättarnas ankomst av olika folkgrupper inom den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, bland annat av kråkindianer, arapahoer, lakota och shoshoner. Under kolonialtiden var Wyoming ett gränsland mellan Spanska Amerika, brittiska Nordamerika och Louisianaterritoriet. 1848 blev området helt amerikanskt genom freden i Guadalupe Hidalgo efter mexikansk-amerikanska kriget.

Efter att den transamerikanska järnvägen nått Cheyenne kom bosättningen i området att ta fart, vilket ledde till att USA:s regering etablerade Wyomingterritoriet 25 juli 1868. Till skillnad från Colorado var Wyoming fattigare i guld- och silverfyndigheter, vilket ledde till att området drog till sig färre nybyggare. 1867 genomgick South Pass City söder om nuvarande Lander en kortlivad guldrush efter att Carissagruvan börjat producera guld. Koppar bröts även i trakten mellan Sierra Madre Range och Snowy Range i närheten av Grand Encampment.

Vid 2000 års folkräkning uppgav sig 26,0 % ha tyska rötter, 16,0 % engelska, 13,3 % irländska, 4,3 % norska och 3,5 % svenska.

Fakta från Wikipedia.