I går vid tio på förmiddagen fick jag mail att min dator var på väg! Och sedan hände ingenting med leveransen… Nu för en stund sedan låg den fortfarande som ”elektroniskt förhandsbesked” hos PostNord. Ringde de som ska skicka och de hade glömt skicka med mitt paket vid gårdagens upphämtning….
– Men det går iväg idag!
Med andra ord lär den inte dyka upp i morgon….
Förlåt, förlåt… Vet att jag lyst med min frånvaro på sistone och skyller allt på avsaknaden av dator. Är utlovad att den nya ska dyka upp på onsdag. Och jo, det blev en ny då det var dyrare att laga den gamla tydligen. Så pengar utbetalas till mig och jag köper vad jag vill för dem. Så ny är beställd och jo, den är rosa. Såklart!
En lugn helg, eller i alla fall söndagen. T jobbade till långt efter midnatt i fredags, hemifrån som tur var, och sedan möte vid tio i lördags och några timmars jobb efter det. Trist men bara att gilla läget. Men efter det slöade vi mest resten av helgen. Vi fick hem ett lass ved i går kväll men inte så betungande då han vi köper av också travar upp veden i vårt skjul! Bra service! Och så gjorde vi ett hål i väggens hallen. Inte av misstag utan väldigt planerat. Jag ska måla om hallen och där finns ett uttag för centraldammsugaren, som vi aldrig använder. Gillar inte den krångliga slangen och så är det inte tätt någonstans i alla rören så den suger dåligt. Vi ska med andra ord ta bort den, rören får ligga kvar i väggarna, uttagen sätter vi igen på sikt och så åker själva aggregatet ner i verkstaden där det blir en bra grovdammsugare med slangen kopplade direkt.
Och har ni märkt det? Ljuset! Det smyger på sakta, lite mer varje dag. På något sätt så lägger vi nog märke mer till det när det blir mörkare och mörkare och nu när det går åt andra hållet blir det inte lika brutalt påtagligt.
Idag ska tvätt vikas, har lite telefonsamtal att ringa och så har jag äntligen plockat ur yngste sonens sängkläder ur bäddsoffan, dammsugit soffan och fått lite ordning i den delen av vårt kontor. Nu ska jag leta reda på vacumpåsarna för täckena och kuddarna.
Jodå, London-resenärerna kom hem igår. Fast inte utan lite strul, tyvärr… Jag hade bokat tåg till yngste sonen från Nyköping en timme och tio minuter efter de skulle landa och det hade nog funkat fin fint om de lyft från London i tid… Så jo, han missade sitt tåg. Och givetvis inte ombokningsbart utan bara att boka ny biljett, betala och se glad ut. Så smidigaste och snabbaste hem för honom blev att T lämnade av honom i Södertälje Syd som han ändå körde förbi ju. Och eftersom yngste sonen är under 25 kunde jag boka sista-minuten till honom och vi kom undan rätt billigt ändå.
Så alla kom hem till sist! Idag har jag hunnit med en massa innan det var dags för lunch, supereffektiv med andra ord. Och min lilla dator kom i morse fram till firman som ska fixa med den. Håller tummarna att det går kvickt! För visst funkar det att skriva detta på T:s iPad men lite bökigt och bilder har jag inte ens funderat på hur jag ska lösa så vi får se om det blir några sådana på ett tag.
Kyligt ute men soligt och jag klagar inte! Önskar er en fin dag!
Efter att min dator föll i golvet i början av förra veckan så har jag insett att nog skärmen tagit skada. Och att vår hemförsäkring täcker detta mot en mindre självrisk.
Så nu ska den skickas in. Har tagit back up på i princip allt, tur att jag har en bra server att stoppa den på!
Men det kommer nog innebära lite mindre bloggande ett tag framöver, tyvärr. Visst kan jag blogga från min mobil eller T:s iPad men det är inte lika enkelt. Eller så beror det på ovana.
Hur som helst, ni vet varför det kanske inte blir lika mycket skrivet här ett tag.
Och ni kan nog fatta min saknad efter min fina rosa dator!
Lördag och straxt efter halv tio stod jag i kön vid secondhandbutiken. Som vanligt!
Ungefär samma personer där som vanligt och jag hade lite tur och hamnade som nr 5 i kön!
Och för 75 kr fick jag med dessa fina hem! Givetvis åkte en del av gårdagens tulpan-gåva ner i vasen direkt!
I morse, vid kvart i fyra, åkte T och yngste sonen till Skavsta och vidare till London. Förra årets resa gav mersmak och de bestämde för att göra om det i år. Så massor av snooker på elitnivå att se på och så spelar de en del själva på en liten klubb vi hittade förra gången.
Resan gick bra, de har hunnit spela själva och nu är det på plats för att snart se Joe Perry mot Ding Junhui. Och jag följer det via Internet med hjälp av vår VPN och spanar efter dem i publiken. Vi får väl se om jag har samma tur med det i år!
Och här hemma hos mig är det lugnt nu. Lite mer liv och rörelse under förmiddagen då vår nye hyresgäst J flyttade in. Nu är hans saker på plats och så småningom får han nog alla saker ur lådorna och på rätt ställe.
Och vi (jag) fick ett enorm bukett tulpaner av honom, så snällt!
Som jag skrev igår så är vi lite dåliga på bemärkelsedagar i den här familjen, eller vissa är och andra (läs jag) är desto bättre.
Att jag då nästan glömde bort att bloggen fyller år idag kanske inte är så konstigt!
Så…
Hipp hipp hurra för min blogg som fyller åtta år idag!
Har väl tänkt ibland att nu får det räcka men så kör jag ändå på, det är väl en vana och så gillar jag att på detta sätt föra dagbok.
Och att ni sedan på sistone kommenterat mer gör mig mycket glad!
Nu ska jag fira med en kopp te och en liten kaka innan jag ska fixa middag, yngste sonen kommer ju hit om några timmar innan han och T åker till London i morgon bitti.
Under min PW i morse står en man vid en brevlåda, han säger hej och:
– Ser dig nästan varje morgon och måste säga att du är spänstig!
Givetvis säger jag tack.
– Borde nog också börja gå, säger han.
– Bara att börja, säger jag och går vidare.
Sånt blir man ju glad av!
Och så minns jag en annan spontan kommentar som gjorde mig glad.
Nu är det ju några veckor sedan det var nyårsafton, jag vet, men tänkte ändå ta upp den dagen lite igen.
För det var inte bara nyår, det var också trettio år sedan T och jag förlovade oss. Och att jag inte ens nämnt det tidigare speglar väl rätt bra hur vi förhåller oss till bemärkelsedagar och sånt. Eller jag har koll, fixar paket till vänner men mellan T och mig ges det väldigt sällan paket eller så. Inte ens våra ringar har vi kvar, de och min vigselring smältes ihop för kanske femton år sedan och blev en fin slät ring med tre stenar till mig. T har aldrig smycken så för oss blev detta någon slags symbolhandling.
I alla fall! TRETTIO ÅR! Galet många år ju, lite overkligt men sant.
Vaknade i morse och såg att T skrivit en lapp, tydligen gult vatten på morgonen. Och när jag gick upp inget vatten alls…
Och allt på grund av en vattenläcka i området vi bor i.
Nu har jag varit inne i stan och hämtat vatten i tomma PET-flaskor hos min frisör. Och så håller jag tummarna att de löser detta idag!
Och så längtar jag efter att få duscha…
Uppdatering: Vattnet är tillbaka! Dock ser det mer ut som te och lär få spola ett tag.
To Brussels and beyond! - Livet går vidare 